En händelse, liknande den som drabbade Elisabet Karlsson i Åtvidaberg, inträffade i mars i år i Lund. En kvinna med hund tog stöd mot en lyktstople. Den bröts rakt av. Kvinnan klarade sig oskadd.
Det var på väg till jobbet som Magnus Åhs i mars såg en kvinna med hund luta sig lätt mot en lyktstolpe innan hon skulle passera vägen.
– Då såg jag hur stolpen började vicka och hur den sedan föll, berättade han i Sydsvenskan.
Hans berättelse är märkligt lik den som 80-åriga Elisabet Karlsson i Åtvidaberg drabbades av. Med en väsentlig skillnad: kvinnan i Lund klarade sig oskadd.
Magnus Åhs är universitetslektor i byggnadsmaterial och undervisar om betong och byggnadsmaterial, dessutom föreståndare för Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola. Han är insatt i beständighetsproblem i byggnadsmaterial och de påfrestningar stolpar utsätts för – som kissande hanhundar.
– Regnvatten och hundkiss är en perfekt grogrund för rost och korrosion. I hundkiss finns det salter som gynnar korrosion.
Risken för korrosion kräver särskild kontroll av stolpar.
– De måste besiktigas från grunden och riskerna måste tas på allvar. Är det rostigt eller tecken på rost då kan man använda exempelvis en skruvmejsel för att försiktigt hugga mot stolpen anslutning till betongfundamentet.
– Är det mjukt eller skruvmejseln går igenom är godset genomrostat. Då är det stor risk att lyktstolpen kan rasa vid minsta knuff.
Han understryker att det är elektricitet i lyktstolpar.
– Så det är inget för lekmän att undersöka detta.
Efter händelsen i Lund kontaktade Magnus Åhs Lunds kommun för att felanmäla den fallna stolpen och dela med sig av sin kunskap.