Mormorsgruvan, som både är en gruva och ett gruvsamhälle i Närstads gruvfält, strax utanför Åtvidaberg har en djup historia. Bokstavligt.
– Gruvan är 407 meter. 1873 ska den ha varit Sveriges djupaste, berättar Roy Andersson, intendent vid Brukskultur Åtvidaberg som i sommar, tillsammans med orienteringsklubben OK Eken, åtagit sig att rusta upp delar av gruvpromenaden som sträcker sig från Mormorsgruvan via Malmviksängen till Malmviken.
– Vi röjer, ser över skyltarna och markerar sträckningen, förklarar han.
Den som vill gå promenaden ska följa de klargula markeringarna - de orangea i området som delvis följer samma sträckning markerar Östgötaleden.
I Mormorsgruvan, liksom vid Malmviksängen och i Malmviken finns informationplatser med kartor. Här markeras de stora gruvorna; Mormorsgruvan, Haggruvan, Elsviksgruvan, Varpgruvan och Malmviksgruvan, men i området finns flera mindre gruvhål. Samtliga är inhägnade.
I området finns också väl bevarande lämningar; krutkällare, stensättningar och hjulgravar, en kanal, stensatta vägar, enorma varphögar och gruvarbetarnas odlingslotter i Traskmon, där ett imponerande nät av murar hägnar in de magra lotterna.
Vid parkeringsplatsen i Mormorsgruvan finns ett litet gruvmuseum och en fungerande modell över en stånggång, en konstruktion som användes för att få upp vatten ur gruvorna.
Med ett knapptryck går ett vattenhjul som driver hoplänkade trästänger till en modell av ett gruvtorn igång.
Roy Andersson och Michael Asklöf, vice ordförande i Brukskultur Åtvidaberg, ska traska mot Traskmon för att fortsätta sitt arbete med motorsåg, gul färg och pensel.
Varför ska man åka hit och gå gruvpromenaden?
– Oj, det är fantastiskt här. Det finns många jättebra anledningar, säger Roy Andersson och nämner att gruvpromenaden är en bra och coronavänlig utomhusaktivitet.
Men främst lyfter han de historiska miljöerna:
– Det finns otroligt mycket spännande lämningar här. Hela området är späckat med spår efter gruvbrytningen. Man får en fin historisk upplevelse, men också fin natur- och kulturmiljö.
Extra spänning ger de djupa gruvhålen, som går att se genom stängsel om man funderar över gruvbrytningen och de människor som i olika perioder sedan medeltiden brutit kopparmalm.
– Det var mycket ras och besvärligheter här och problem med inträngande vatten, berättar Roy Andersson.