Nyligen informerade kommunen fastighetsägare till drygt 60 villor i och i anslutning till Göstas park om att provtagningar i området visat halter av miljögifter.
Förklaringen till de höga halterna av tungmetaller som kadmium, bly och koppar samt PAH:er var den avfallstipp som funnits i området mellan 1965 och slutet av 1970-talet.
Här i det som då kallades Göstas hål ska kommunen har tippat schaktmassor som sten, tegel, metall, trämaterial och asfalt. Även okontrollerad tippning ska ha skett, då området var öppet och vem som helst kunde köra in och lämna avfall.
Först under 1970-talet ska en bom ha satts upp.
Under kommunens pressinformation om provtagningarna uttryckte kommunens bygg- och miljöchef Johan Älvedal: "Det kördes dit avfall i ganska hög utsträckning. Man visste inte bättre då".
Det stämmer delvis. Björn Johansson, handläggare på Naturvårdsverkets mark- och miljöenhet reder ut:
– Miljöskyddslagen kom 1969, det var den första miljölagen vi hade och den kom med anledning av BT Kemi i Skåne.
I den första miljöskyddslagen reglerades hur miljöfarliga verksamheter skulle bedrivas. Den omfattade också deponier.
Kan man säga att man inte visste bättre då?
– Mellan 1965 och 1969 hade man börjat förstå miljöeffekter. Det är ett vanligt argument, som i viss mån har bärighet. Men också en attityd att säga att man inte visste bättre, säger Björn Johansson.
Frågan kan bli aktuell när det kommer till vem som haft ansvar för deponin och föroreningarna, samt att det inte gjordes annat än geotekniska undersökningar innan byggnationen.
– Efter 1969 bör man haft kunskapen och juridiskt kunna utkrävas ansvar.
De föroreningar som påträffats är enligt Björn Johansson rätt så vanliga i stadsmiljöer.
Kommunen ska i augusti ta nya prover i trädgårdar. Vad bör bli nästa steg?
– Det beror på resultaten. Om det är risk för hälsa eller miljö kan det behövas åtgärder. Det kan också visa sig att det inte är så allvarliga föroreningar att det krävs åtgärder. Det är svårt att veta på förhand, men det är bra att kommunen gör en utredning.
Kommunens bygg- och miljöchef Johan Älvedal konstaterar i efterhand att hans argument om att man inte visste bättre förr, inte håller:
– Jag korrigerar gärna det. Men jag tror att man kanske inte förstod då hur konsekvenserna skulle bli av det man gjorde då, säger han.