Tommy Friström är högsta dirigent och musikaliskt ansvarig för konserten.
När musikkåren bjöd in till sin jubileumskonsert var intresset stort. Runt 375 förköpta biljetter och under lördagen blev det snabbt fullsatt på kyrkbänkarna i Stora Kyrkan. Musikkåren firade 100 år för två år sedan men pandemin har stått i vägen för konserten.
– Vi har tränat för det här i två år och äntligen blir den av, konstaterar Tommy Friström som är högsta dirigent och ansvarig för konserten.
Det var fullsatt i Åtvidabergs Stora kyrka under musikkårens jubileumskonsert.
Han är förväntansfull inför att få visa upp det som musikkåren arbetat hårt för. Musikkåren ses en gång i veckan och har de senaste två åren mest fokuserat på musiken inför konserten, med undantag för vårmarschen. Idag är det drygt 35 som deltar.
– Det blir mycket mäktig musik. Allt från filmmusik, kammarkören och körsolistiska stycken till jubileumsmarschen som skrevs 1963 inför Åtvidabergs 550 årsjubileum, berättar Tommy.
Själv har han varit aktiv i musikkåren under stora delar av sitt liv. Efter en längre paus kom han återigen in 2005 och har sedan dess varit kvar.
Förutom konserten blir det även ett kärt återseende när medlemmar som lämnat Åtvidaberg kommer tillbaka för att delta i konserten. Ett av de stora dragplåstren för dagen, Jonas Brohlin, har flygit hit från Sydafrika där han bor och spelar i Sydafrikas nationella symfoniorkester. Han är på ett strålande humör när han kliver in i kyrkan för de sista repetitionerna.
Jonas Brohlin är uppväxt i Åtvidaberg och bor numera i Sydafrika där han spelar i den nationella symfoniorkestern.
Jonas Brohlin var nervös inför trumpetsolot på hemmaplan men bemöttes med rungande applåder.
– Självklart kommer jag hem för det här. Tommy var min första musiklärare och han gjorde jättemycket för min karriär, förklarar Jonas glatt.
Hemma i Sydafrika väntar familjen för Jonas. När han inte spelar i symfoniorkestern undervisar han själv som musiklärare. Han har inte haft möjlighet att träna med resten av musikkåren inför arrangemanget men tänker göra sitt bästa under repetitionerna. Dessutom ska han köra ett trumpetsolo.
– Det är ju nervöst. Herregud jag är ju uppväxt här. Jag ska köra mitt solonummer och sedan försöka hänga med i de andra styckena om de inte är alltför svåra, säger Jonas innan han skyndar iväg för att börja repa.
Nervös hade han dock inte behövt vara. Hans trumpetsolo bemöts med rungande applåder.
Konserten håller på i drygt två timmar med en paus på femton minuter i mitten. Ninni Ahlf är på konserten tillsammans med delar av familjen. Hon är nöjd med blandningen av musik och körsång.
– Jag älskar levande musik. Så roligt för musikkåren att så många är här, säger hon.