Civilförsvarsföreningen i Åtvidaberg är nära en nedläggning. För att förhindra det krävs nya och yngre engagade medlemmar, bland annat för att leda föreningen och få till samverkan med kommunen.
Redan förra året tog Civilförsvarsföreningen i Åtvidaberg under sitt årsmöte det första av två beslut att lägga ner föreningen.
– Vi har kämpat i många år och försökt ordna program, men inte fått medlemmar att dyka upp. Medlemmarna har betalat sina medlemsavgifter, men det känns inte som om vi kunnat ge tillbaka något, säger Gunnel Cassel Söderbäck, som varit ordförande i föreningen sedan 2002.
Samtidigt har föreningen under de senaste åren kämpat för att behålla och utveckla ett samarbete kring Frivilliga resursgrupper, FRG för insatser i samband med kriser med kommunen.
– Det har inte funnits något som helst intresse från kommunens sida, menar Gunnel Cassel Söderbäck.
Hon summerar att det blivit tungt att leda föreningen.
– Man orkar inte hålla på för att hålla liv i en förening som inte har liv.
I förra veckan höll föreningen årsmöte. Avsikten var att ta det andra och sista beslutet om nedläggning. Det fick medlemmen och förre riksdagsmannen Carl G Nilsson att reagera.
– Det är helt fel att lägga ner en sådan förening under nuvarande omständigheter, säger han och syftar på kriget i Ukraina och rådande säkerhetsläge.
Gunnel Cassel Söderbäck uppger att fler medlemmar resonerade på samma vis. Istället för beslut om nedläggning beslutades om att hålla en extra årsstämma.
– Det behövs ett upprop för att få tag i yngre medlemmar som vill engagera sig för att få till stånd samverkan med kommunen, säger hon och uttrycker att hon själv vid 81 år gjort nog och vill lämna styrelsen.
Något datum för en extrastämma är inte satt, men planeras ske i april.
Förre riksdagsmannen Carl G Nilsson hoppas att civilförsvarsföreningen i Åtvidaberg ska överleva. "Det är helt fel att lägga ner en sådan förening under nuvarande omständigheter."
Gunnel Cassel Söderbäck har under sina år i föreningen arbetat för FRG, hållit i utbildningar i säkerhet i vardagen, första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Hon har också engagerat sig i samverkan mellan föreningen och andra aktörer för tryggare landsbygd vid kris.
På vilket sett ser du att föreningen kan engagera sig om det blir en nystart?
– Det kan vara för att skapa trygghetskommittéer i bostadsrättsföreningar, villaområden och samlingslokaler. Föreningen kan ha ett konkret och tydligt uppdrag att jobba för att skapa trygghet på hemmaplan. Det kan vara att bidra vid kriser, som skogsbränder eller strömavbrott och vara ett mellanled mellan kommunstaben och själva händelsecentret. Man ska vara beredd att hjälpa till med krishantering.