"Man blir arg, frustrerad och uppgiven", säger Anna Nilsson.
Anna Nilsson och Emmelie Rexhell är frustrerade och upprörda. Tålamodet har tagit slut.
– Vi måste få fram hur det är i skolan. Vi har pratat med lärare och rektorer länge, men får inget gehör. Det enda de kan göra är att släcka bränder, säger Emmelie Rexhell som nu kräver att politiken, konkret kommunstyrelsen som är huvudman för skolorna, tar sitt ansvar.
Hon har en dotter i sexan på Alléskolan. Anna Nilsson har en dotter i samma klass. De har också äldre barn på högstadiet.
– Vi har fått nog nu, säger de och börjar prata.
Det är som att lyfta locket av en tryckkokare.
– Personalomsättning, kränkningar och problem. Brist på information och brist på kommunikation med oss föräldrar. Underlag för bedömningar som försvunnit. Det är så stort och så mycket, säger Emmelie Rexhell.
– Barnen ska klara betygen, men de får inte rätt förutsättningar. Man blir arg, frustrerad och uppgiven, säger Anna Nilsson.
I januari, en bit in på vårterminen fick klassen en ny klassföreståndare – den femte på två och ett halvt år. Under samma tid har eleverna haft tre rektorer.
– Att som vuxen ha fem olika chefer på två och ett halvt år skulle vara tufft. Våra barn är tolv år, säger Emmelie Rexhell.
Kontinuitet, stabilitet, tillit och trygghet har byggts upp och raserats varje gång eleverna måste lära känna en ny lärare. Det framgår i en skrivelse som föräldrarna adresserat till fullmäktige, kommunstyrelsen, utbildningsförvaltningen och utbildningsutskottet.
Vidare: "Lärarna har dessutom olika ledarstilar, vilket leder till förvirring hos barnen som inte vet vad de har att förhålla sig till". De nämner båda dåligt bemötande, kränkningar och att deras barn fått höra att "de inte blir godkända" i ett ämne om de inte klarar en särskild uppgift.
– Det är som att hota barnen, istället för att stärka dem, säger Emmelie Rexhell.
Barnen får inte rätt förutsättningar i skolan. "Det är som att de ska laga en trerätters-middag utan ingredienser", säger Emmelie Rexhell.
Inför vårterminen visste de inte vem som skulle ta över klassen, när den tidigare klassföreståndaren hastigt fått andra uppgifter på skolan. Ett mejl från skolan om ny lärare gällde en annan sjätteklass.
En vikarie som skulle täcka upp vid skolstart var ledig. En vikarie för vikarien skulle komma. "Men denna dök inte upp, så det fick blir en vikarie, för en vikarie, för en vikarie", skriver föräldrarna.
De pekar på att tillvaron varit rörig och menar att barnen, av flera anledningar inte fått en stabil grund i mellanstadiet. Det har påverkat resultaten.
Föräldrarna får information om att barnet klarar samtliga ämnen, men när betygen kom hem strax innan jul, visar de något helt annat.
– Vi har inte fått någon återkoppling om det innan, uppger de.
"Vi skulle vilja ha en dialog. Vi vill att politiken lyssnar", säger Anna Nilsson.
De frågar sig nu:
– Hur ska vi som föräldrar hinna agera för att hjälpa våra barn att klara de uppsatta målen när vi får veta så sent? Hur ska vi kunna hjälpa och stötta våra barn när vi inte fått veta vad de behövt träna på.
Med en knapp termin kvar på mellanstadiet har barnen mycket att ta igen. Det gör kraven särskilt stora.
– Barnen tappar självförtroende och självkänsla av att misslyckas. Det är inte konstigt att unga drabbas av psykisk ohälsa, säger Emmelie Rexhell.
Anna Nilsson och Emmelie Rexhell vill ha dialog med politiken och vill se mer engagemang. De har fått mejlsvar på sina frågor, men är inte nöjda.
Hon och Anna Nilsson ställer nu en rad frågor till politiken. De rör personalomsättning, resurser, vilket stöd barn med särskilda behov får, arbetsmiljö och ledning, men också om politiken har information om vad "som faktiskt sker på skolan?"
Vad vill ni få ut av skrivelsen till politiken?
– Vi skulle vilja ha en dialog. Vi vill att politiken lyssnar, säger Anna Nilsson.
När skrivelsen nådde kommunen svarade kommunalrådet Joakim Magnusson (C) först att den skulle tas upp med kommundirektör Linda Ljungqvist, som i sin tur kopplat in utbildningschefen Kristin Österström.
I ett längre svar bemöts frågor och kritik. Joakim Magnusson gör en uppdelning av ansvarsområden.
– En del är övergripande och rör kommunstyrelsen som huvudman, medan någon fråga är för utskottet och någon är för tjänsteperson att besvara.
Kommunalrådet Joakim Magnusson (C) känner inte igen den bild som föräldrarna ger av skolan, men säger att olika individer kan ha olika upplevelser. "Alla har rätt till sin egen uppfattning", säger han, men tillstår att det är olyckligt att klasser på Alléskolan drabbats av täta lärarbyten.
Några frågor och svar (i kortad och redigerad form):
Varför är det så hög personalomsättning på Allé 4–6?
"Personalomsättningen på 4-6 Alléskolan som helhet är inte är något utöver det vanliga. Den följs upp och det finns ingenting som tyder på att den skett på grund av orsaker i arbetsmiljö eller ledning, utan den har till exempel berott på pensionsavgångar och att lärare önskat minska sin pendlingstid. Tyvärr förstår vi att den personalomsättning som skett främst drabbat några klasser, vilket är olyckligt."
Hur ska skolan säkerställa att dessa barn får det de behöver inför högstadiet?
"Enligt dialogen med verksamheten jobbar skolan alltid för att alla elever ska få den ledning och det stöd de behöver. Klassläraren har kartlagt elevernas nuläge och anpassar sin undervisning så att varje individ ska få med sig den kunskap de behöver. De elever som har behov av särskilt stöd har utarbetade åtgärdsprogram där stöd ges av speciallärare."
Kommunen bemöter frågor om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med: "Förvaltningen arbetar med fysisk, pedagogisk och social lärmiljö i samarbete med elevhälsoteamet på organisation-, grupp- och individnivå. Elevhälsan gör insatser kopplade direkt till arbetslagens olika behov. Detta är ett arbete som Alléskolan 4-6 kommer att fortsätta med. Som stöd finns specialpedagog och skolpsykolog att tillgå. I budget 2025 har politiken avsatt medel för fortsatt kompetensutveckling för kommunens rektorer och pedagoger."
Frågor om besparingar inom skolan bemöts: "Att tänka långsiktigt är en del av kommunens vision och vi instämmer i att kortsiktiga besparingar kan leda till långsiktiga kostnader. De prioriteringar som vi i politiken måste göra är väl underbyggda. Skolan har fått resurser utifrån den situation som har varit och efter kommunens ekonomiska förutsättningar i stort."
Föräldrarna har fått mejlsvar från kommunen, bland annat om barnens förutsättningar för att klara målen: "Enligt dialogen med verksamheten jobbar skolan alltid för att alla elever ska få den ledning och det stöd de behöver."
Svaren har lett till ytterligare en skrivelse från Anna Nilsson och Emmelie Rexhell. De är inte nöjda och vill se ett ökat engagemang från kommunstyrelsen och utskottet.
Joakim Magnusson å sin sida menar att ansvaret är delat och att politik, förvaltning och verksamhet har olika uppgifter.
– Jag tror att det kommer krävas mer dialog. Förvaltningen kan sätta sig ner med de berörda.
Politiken, då?
– Vi får se om vi i politiken kan vara med på något sätt, genom kommunstyrelsen eller utskottet. Det kan vara bra att höra två sidor för att bilda sig en egen uppfattning.
Kan politiken visa större engagemang för skolan?
– Jag tycker att vi har den information vi behöver för att prioritera medel och sätta mål.