De senaste årens flyktingström har ökat antalet asylboenden i landet explosionsartat. Sedan staten öppnade upp för samarbete med privata aktörer har branschen växt till en lönsam industri. En av de största privata aktörerna på marknaden är Bert Karlsson som driver företaget Jokarjo. Bolaget har idag ett 50-tal boenden i Sverige med mellan 8 000 och 9 000 asylsökande.
Sommaren 2014 omvandlades Hotell Stallet i Åtvidaberg till ett asylboende som drivs i Jokarjos regi. Totalt har Stallet 239 boendeplatser och nio anställda. Trots att anläggningen är bemannad dygnet runt, har man återkommande problem med att automatlarmet går igång. Kostnaden för en utryckning ligger på över 4 000 kronor och bara under februari fick räddningscentralen in fyra larm. Per Nisser är chef för förebyggande på Räddningstjänsten Östra Götaland och berättar att problemet inte är unikt för Jokarjo. På ett boende i Valdemarsvik hade man vid ett tillfälle fyra falsklarm, endast under ett dygn.
Vad kan falsklarmen bero på?
– Jag kan tänka mig att det har mycket att göra med hur läget är för tillfället, om det är mycket bråk eller om man är missnöjd – då brukar falsklarmen gå upp. Det kan även bero på att folk röker och lagar mat på rummen, säger Per Nisser.
Kraven på brandskydd är höga inom upphandling av asylboenden. Enligt avtalen ska Migrationsverket endast stå för kostnaden för larm som förorsakats av inskrivna asylsökande och ”där leverantören gjort vad denne ankommer för att förhindra att ett larm uppkommer”. Huruvida detta faktiskt har skett, kan vara snårigt att utreda. Ansvaret för larmanordningen på anläggningarna ligger hos leverantören och fastighetsägaren. Hotell Stallet ägs av Tord Önnegren och hans bolag Roomzzz AB. Han menar att larmtryckningarna har gjorts med direkt uppsåt.
– Sabotage är precis vad det är, till 99 procent. Jag skulle kunna skriva en bok om det; de trycker in nödknapparna, lagar mat eller röker på rummen, saboterar känselkropparna och så vidare, säger Tord Önnegren.
Problemet med felaktiga larm är inte unikt för Jokarjo, men för ett bolag med en omsättning på uppemot 200 miljoner kronor under 2015, blir fakturabeloppen för falsklarm minst sagt anmärkningsvärda. Enligt SvD ska ett av Jokarjos boenden under hösten ha skickat flera fakturor till ett sammanlagt värde av 70 000 till Migrationsverket – som man anser att skattebetalarna ska betala.
Hur stora summor det rör sig om på landets asylboenden vet man inte på Migrationsverket. Kostnaden för larmutryckningar har inget enskilt kostnadsställe i bokföringen. Några vidare kommentarer kan man heller inte lämna. Efter flera dagars jakt på att få tag i någon ansvarig gav vi till slut upp.
Hotell Stallet jobbar vidare med problemen, framförallt genom information till de boende. Men larmknapparnas placering vill man inte ändra på.
– Hela idén är ju att de ska vara lättåtkomliga. Vi är skyldiga att hålla brandlarmet igång och se till att det fungerar. Vi måste respektera vad det är som gäller, säger Tord Önnegren.