Hjortarna är ett återkommande problem på kyrkogården. Just nu testar kyrkogårdsförvaltningen att sätta upp fårull på väl valda platser runt kyrkogården.
– Det sägs ju att hjortar inte tycker om den doften, säger Tobias Dahlberg och tillägger att mycket tid läggs på omplantering av växter.
Han menar att det är många som reagerar på att hjortarna äter upp till exempel blomsterhav efter begravningar eller nyplanterade penséer.
– Vi förstår att folk är ledsna att hjortarna ser kyrkogården som sitt smörgåsbord. Vi får se om ullen hjälper.
Tobias Dahlberg tycker ändå att det är lite förvånande att det har varit så många hjortar nu när det har varit en så mild vinter.
– De borde hitta föda på andra ställen, säger han.
Kyrkogårdsförvaltningen har bra hjälp av kommunjägarna och under växtperioden försöker de bespruta.
– Men hjortarna är envisa. De smakar ändå, och tycker de inte om smaken så spottar de ut det de äter och testar nästa ställe istället.
Att sätta upp staket runt hela kyrkogården är något som besökare ofta föreslår, enligt Tobias Dahlberg. Men det är inte så enkelt som det kan verka.
– Vi har staket runt en stor del av kyrkogården. Det är 1,8 meter högt, men det hoppar hjortarna över. Ska vi ha staket måste det alltså vara betydligt högre än så, och det måste finnas grindar så att folk kommer in och ut.
Det skulle naturligtvis innebära en kostnad för kyrkogårdsförvaltningen, men Tobias Dahlberg menar att problemet framförallt är ett annat.
– Det är en stor kyrkogård och vi tror inte att besökare vill mötas av höga staket. Det känns inte så välkomnande. Det finns ju också en risk att hjortarna blir instängda på kyrkogården och äter upp ännu mer, säger han.
Han tycker själv att det har varit lite färre hjortar på kyrkogården den här säsongen än tidigare säsonger.
– Men det är för mycket hjortar här, och de är inte skygga. De ska inte vara i samhället. Vi har inte så många lösningar just nu, mer än att försöka skrämma bort dem, till exempel med hjälp av fårull, och skjuta av. Men det ska ju inte sitta folk med bössor mellan gravarna hela tiden heller.
Tobias Dahlberg har full förståelse för att folk blir ledsna av att hjortarna förstör.
– Men det är klart - om jag var hjort och såg något frestande så skulle jag också ha svårt att låta bli, säger han och skrattar.