En kung bland pöbeln på Åtvids gator

Han kommer till Corren som en vanlig man och begår en omvandling som får Stålmannens trick i telefonkiosken att blekna.

– Den här har jag sytt själv, säger Stefan Lindén, som fått kommunens uppdrag att agera kung Erik.

Han kränger på sig en sammetslen överdel kantad med panterfläckig fuskpäls. Hosor på, manteln över axlarna och så hatten på hjässan.

Plötsligt står han där, kungen med aristokratiskt manér, redo att möta pöbeln på Stortorget. Stefan Lindén som kunde öppna entrédörren själv är som bortblåst. Undertecknad måste buga och hålla upp dörren till 2013.

För den som vilat i graven i 554 år väntar mycket nytt. Vad är en kommun? Varför bugar inte folket? Vad är det för helvetesmaskiner på torget? Och vem är Perelli?

I entrén till Getingen möter kungen en tidigare kommunpamp, före detta kommunalrådet Lars Rasch med korgen full av varor och böcker.

– Jaså, du är läskunnig. Det är bra att folket lärt sig det, säger kungen.

Den där gröna saken utanför sparbanken. Är det en tron? Eller en talarstol? Kungen fnyser föraktfullt åt begreppet räknemaskin.

– På min tid kunde vi räkna själva.

Idag dyker kungen upp i Åtvid igen och möter folk under jubileumsdagen.

– Jag ska hålla tal, åka helvetetsmaskin på stora hjul med landshövdingen. Och så ska jag besöka hoppborgen vid Bysjön. Det är märkligt att de bygger borgar av plast och luft. Vi byggde i sten.

Kungen återgår till redaktionen.Trär av sig mantel och hosor. En vanlig man tar en kopp kaffe.

– Kul det här. Jag triggas av kläderna, säger Stefan Lindén och uttrycker en önskan om att folket bugar åt den där kungen idag.