Ellen Berntsson gillar westernridning som innefattar ett 50-tal olika grenar.
På gården Kungsvikstorp utanför Åtvidaberg rör sig 15-åriga Ellen Berntsson hemvant i stallarna. Det är inte särskilt konstigt eftersom hon har växt upp och bor här tillsammans med mamma Pernilla och pappa Anders, som är kända namn inom westernridning i Sverige.
Westernridning är inspirerat av det arbete cowboys utförde med kossorna på gårdarna i USA. Sporten går ut på att ryttare och häst ska samarbeta på ett avslappnat sätt. Man kan tävla uppsuttet i western pleasure, dressyr och hoppning, eller genom att hålla hästen i tygel i olika utställningsklasser.
"Jag vill alltid uppnå bra resultat" säger Ellen Berntsson.
Att Ellen skulle följa i sina föräldrars fotspår med hästarna var ganska naturligt, men inte självklart enligt henne själv.
– För mamma speciellt har det varit viktigt att jag inte skulle fastna i det här med hästarna. Hon har pushat mig att prova andra sporter som cheerleading och gymnastik, vilket jag tränat i flera år.
Men idag är det ändå ridningen som tar det mesta av tiden. Ellen har sju hästar som hon rider samtidigt som hon går nionde klass på Alléskolan i Åtvidaberg och planerar för naturlinjen på Berzeliusskolan till hösten. Det är inte svårt att förstå att det här är en tjej som inte lämnar någonting åt slumpen och hon skäms inte över sin vilja att prestera.
– Jag vill alltid uppnå bra resultat. Allt som inte är bäst är dåligt i min värld.
Ellen konstaterar att hon har alla förutsättningar för att lyckas inom western samtidigt som hon känner stor press.
– Jag har sjukt bra hästar att tillgå och en mamma som är tränare, säger hon och gör sig redo att rida Extreme.
Var kraven kommer ifrån vet hon inte riktigt, men hon tror att det är hennes personlighet. Båda hennes föräldrar jobbar hårt och är tävlingsmänniskor, men det enda kravet de har haft på Ellen är att hon ska sköta skolan. Pressen på sig själv finns även i ridningen.
– Jag har en av Sveriges bästa tränare som mamma och sjukt bra hästar att tillgå. Jag rider för att jag vill rida, men alla inom westernridningen vet vem jag är. Såklart att blir det tufft ibland.
Hon har vid flera tillfällen som ungdom vunnit större klasser mot vuxna. Då har hon ibland fått höra att det inte är så konstigt eftersom hennes mamma tränar hennes hästar. Hon upplever att det är ett sätt att ta ifrån henne det hårda arbete hon har lagt ner. Det retar henne, men det får henne också att vilja prestera mer.
Ellen har suttit på hästryggen sedan hon var liten.
– Det gör ju så ont. Min häst Lille John har jag tagit hand om från det att han var föl och nu är han rankad som en av de bästa hästarna i världen. Honom har mamma inte fått röra för att ingen ska kunna säga att det är hennes verk.
I framtiden siktar Ellen på en veterinärutbildning i USA, och hon är säker på att hon kommer klara den tuffa utmaningen. Men några planer på att bosätta sig där har hon inte.
– Jag kan absolut tänka mig att bo där under perioder av mitt liv, men jag har lite svårt med hästhållningen och attityden runt banorna. I Sverige och Europa är vi som en enda stor familj, i USA är det så mycket pengar inblandat att det blir mer allvarligt.
"Våra hästar är ju så väluppfostrade både vad gäller hantering och ridning. Det vill jag att folk ska veta" säger Ellen.
Familjen reser runt både i Sverige och ute i Europa. Ellen beskriver att de står bakom varandra både i med- och motgång. I år har Ellen kammade hon bland annat hem tre EM-medaljer och åtta medaljer i tyska mästerskapen.
Fram till gymnasiet fortsätter Ellen hålla igång sina hästar. Hon har tränat i olika ridsporter, men westernridningen med ett 50-tal olika grenar lockar mest.
– Ofta associerar man western med vilda västern och att kasta lasso. Det är synd för det är ju otroligt seriöst, våra hästar är ju så väluppfostrade både vad gäller hantering och ridning. Det vill jag att folk ska veta.
Framöver siktar Ellen på en veterinärutbildning i USA. Här med Lille John som hon haft sedan han var föl.