Fullmäktige i Åtvidaberg klubbade i veckan budget för 2025. Majoriteten (S+C+V+L+MP) fick igenom sitt förslag. M fick stöd av KD och Folklistan, medan SD inte fick bifall för sit förslag från något annat parti.
Kommunens ekonomichef Sofie Malm Höglund inledde veckans fullmäktige med en summering av årets budgetarbete. Hon konstaterade att kommunen haft en bra utveckling av skatteintäkter, utjämningsstöd och pensionskostnader.
– De ger förutsättningar för ökat utrymme i drift, satsningar eller förändringar, sa hon och sammanfattade läget som väldigt bra.
Hur det goda läget ska återspeglas i budgeten för 2025 har majoritet och opposition olika uppfattningar om.
SD och M vill liksom majoriteten göra satsningar inom framförallt vård, skola och omsorg. Men de vill också ta tillfället att justera skattesatsen.
En del av budgetdebatten kom därför att handla om 22 öre. Eller 44 öre på två år.
– En återställning under två år till 2019 års skattesats, underströk Tommy Aarna (M) när han motiverade varför förslaget ligger på 22 öre per år, alltså 44 öre under två år.
M och SD har samma nivå på sänkning i sina respektive budgetförslag. Argumenten är lika.
– Sedan majoriteten höjde skatten 2020 har man byggt överskott, sa Tommy Aarna (M).
– Majoriteten vill lägga skattemedel på hög, menade Max Haienhjelm (SD).
Majoriteten av S, C, V, L och MP höll fast vid nuvarande skattesats; 22,39 kronor per hundralapp.
Kommunalrådet Thomas Lidberg (S) höll också fast vid att majoriteten väljer satsningar före skattesänkningar. Dessutom upprepade han att kommunen behöver öka sitt resultat för att skapa utrymme för kommande tunga investeringar.
Han korrigerade i talarstolen en felaktig uppgift i Corren om vad en skattesänkning skulle innebära för ett par normalinkomsttagare bosatta i Åtvidaberg.
– Skattesänkningen skulle motsvara 670 kronor om året om man har en medianlön, upplyste Lidberg.
Han bygger sitt exempel på medianlönen i Åtvidaberg, 308 000 kronor. Med två inkomsttagare i en familj, där båda har medianlön skulle en sänkning med 44 öre innebära 2680 kronor mer i lönekuvertet.
– Det är en intäkt vi istället vill använda och satsa på vård, skola och omsorg, på reella behov.
Richard Svensson (SD) lyfte flera frågor om psykisk ohälsa. "Den måste högre upp på prio-listan", sa han.
Debatten blev lång.
Flera ur majoriteten lyfte sitt paket med satsningar. Thomas Lidberg sammanfattade det med att majoriteten följer en röd tråd.
– Vi ska fortsätta utveckla Åtvidaberg för allas bästa, för ökad tillgänglighet, ökad service och ansvarstagande med hållbarhetstänk med stabil och långsiktig ekonomisk styrning.
Oppositionen var också aktiv i talarstolen. SD och M markerade på olika sätt mot majoritetens målsättning om att Åtvidaberg ska vara en medelkommun.
– Majoriteten vill att Åtvidaberg ska vara en medelmåtta, medan oppositionen vill att vi ska göra skäl för att vara en kommun med en framåtanda, sa Max Haienhjelm.
Eftersnack. Tommy Aarna (M), Joakim Magnusson (C) och Lennart Haraldsson (S) fortsätter prata budget efter att den beslutats.
M riktade i flera inlägg in sig på majoritetens mål, med konkreta nedslag på lågt satta mål eller mål som redan uppnåtts.
– Vi har gått igenom flera parametrar där ni sänker målen, sa Tommy Aarna.
Joakim Magnusson bemötte kritiken:
– Vi tänker inte ha som mål att försämra oss, vi ska vara runt genomsnittet. Om vi ligger bättre till så är det jättebra.
SD hade en ny taktik i debatten. Flera SD- ledamöter krävde svar från majoritetens företrädare i olika frågor. Till exempel frågade Ronja Haienhjelm vad MP bidragit med i budgetarbetet.
Linda Ivarsson (MP) svarade:
– Att hålla växthusgaser så låga som möjligt, genom fossiloberoende, sa hon och lyfte även satsningar på läromedel och start av en fritidsbank.
Hon fortsatte:
– Jag tycker att budgetarbetet varit superbra. Det har varit lätt att samarbeta och föra diskussioner.
En budgetdebatt passerar inte utan retoriska gliringar, denna gång i god ton. Majoriteten kritiserade oppositionen i omgångar. Thomas Lidberg menade att M-budgeten var tunn och SD:s ett valmanifest med 30-talet ofinansierade poster.
Majoriteten fick mothugg:
– När vi skriver en budget vill vi att alla ska få veta vad vi vill, sa Carl Sääv (SD).
Tommy Aarna gick tillbaka i tiden och lyfte flera gamla M-förslag, bland annat om att jämföra kommunens kostnader med övriga rikets genom databasen Kolada.
–Idag kommer minst hälften av våra mål från Kolada. Majoriteten agerar åter med vårt recept, sa han.
Grebo skola bollades fram och tillbaka i debatten. Majoriteten motiverade det högre resultatet – som också M uppnår i sitt förslag, med att skapa ekonomist utrymme för nya skollokaler i Grebo med byggstart 2026
SD kritiserade majoriteten för otillräckligt underlag.
– Vi har inte fått någon utredning på vad Grebo skola ska kosta, sa Max Haienhjelm.
Thomas Lidberg replikerade:
– Kommunstyrelsen har varit och besökt lokalerna. De är under all kritik. Vi har haft ett underlag i kommunstyrelsen och det kan inte vara helt främmande för Max.
Joel Edoff som lämnade KD för Folklistan under våren la inte fram något eget budgetförslag. Han gav iställets Folklistans bifall till Moderaternas förslag. Detsamma gjorde den tidigare partikamraten Fredrik Hanström (KD).
KD hade inte något eget budgetförslag. Fredrik Hanström (KD) gav partiets stöd till M.
Folklistan som kuppartat tog sig in i fullmäktige på ett KD-mandat under våren visade också färg. Joel Edoff (Folklistan) undvek debatt och gav istället sin recension av de tre förslagen.
– En budget ska visa hur pengapåsen ska fördelas. Vår grupp har läst alla förslagen. Det finns bra och dåligt i alla, sa han och menade att SD-förslaget var "för mycket av ett valmanifest" och att majoriteten har för lågt ställda mål.
– Därför blir det bifall till M.
Det blev en enkel uppgift för fullmäktiges ordförande Elisabet Edlund (S) att ställa de tre förslagen mot varandra. Efter den långa debatten klubbades majoritetens förslag utan votering. Oppositionen reserverade sig till förmån för sina egna förslag.