Redan innan programmet sänts i TV4 på tisdagskvällen väljer kommunen att gå ut med information.
– Vi vill belysa ansvarsfrågan, säger socialchef Sara Waernér och uppger att kommunen i förväg hanterat frågan om eventuell uppmärksamhet i media till följd av programmet.
Kalla faktas redaktion har granskat dödsbränder i bostäder.
– Programmet handlar om att äldre är överrepresenterade i dödsbränder. Personer som har hemtjänst har inte samma skydd som de som bor på äldreboende, säger Sara Recabarren på Kalla fakta.
Den tragiska branden som inträffade i februari 2017 är ett av de exempel Kalla fakta tar upp.
Då trycker en 71-årig kvinna i Åtvidaberg på sitt trygghetslarm. När hemtjänsten får upp dörren väller svart rök ut ur lägenheten.
En ensam personal försöker gå in, men tvingas vända då röken är stickande. När räddningstjänsten släckt branden påträffas kvinnan på golvet vid altandörren. Hon andas och förs till US, där hon senare konstateras avliden.
Dottern Marina Wretman berättar gripande om sin mamma i programmet. Hon har, liksom andra anhöriga som medverkar i programmet, avböjt ytterligare intervjuer, men skriver till oss att: "Jag hoppas att mammas död inte var helt förgäves och om detta kan rädda en enda människa så är det värt det".
I programmet framkommer att den 71-åriga kvinnan hade ett omfattande vårdbehov. Hon såg illa och hade svårt att gå. Både anhörig och hemtjänst oroades av kvinnans rökning och risken för brand. Vid något tillfälle hade kvinnan bränt sig i ansiktet. Vid hennes fåtölj fanns brännmärken.
I räddningstjänstens utredning bedöms brandorsaken vara en tappad cigarettfimp eller tändsticka. Utredningen konstaterar att ett mobilt sprinklersystem eller brandvarnare direktkopplad till larmcentral, hade kunnat rädda kvinnans liv. Räddningstjänsten pekar också på att personer med hemtjänst bör erbjudas individanpassat brandskydd och att det hade ökat kvinnans chanser överleva.
Kommunen gjorde enligt programmet inga åtgärder för att förbättra brandsäkerheten.
Socialchefen Sara Waernér ställs i programmet inför en rad tuffa frågor om kommunen kunde agerat annorlunda. Hon var vid tillfället inte anställd av kommunen och kan inte ge klara svar på reporterns frågor.
– Det var en tragisk händelse som ligger några år tillbaka i tiden, säger hon och uppger att kommunen idag har utvecklat sitt arbetssätt och utredningar kring brandsäkerhet i ordinärt boende.
Det görs individanpassade bedömningar för både vårdtagare och personal inom hemtjänsten, där rökning kan bedömas som en risk. Det finns numera även möjlighet att sätta in brandvarnare som är direktkopplade till larmcentral.
Ann Hemmingsson (C) tillträdde som ordförande i kommunens vård- och omsorgsutskott 2019 och var inte politiskt ansvarig vid tidpunkten för branden. Hon säger att programmet kan väcka tankar om hur brandsäkerheten fungerar idag.
– Idag vill vi förmedla hur det fungerar, säger hon och uppger att alla vårdtagare erbjuds direktkopplade brandlarm.
Efter dödsbranden på Höjdvägen gjorde kommunen en egen bedömning av händelsen.
– Kommunen kom fram till att kommunen inte hade brustit då, säger Hemmingsson.
Gjordes det någon anmälan enligt lex Sarah?
– Nej, bedömningen var att kommunen ej brast, svarar Sara Waernér och tillägger att den bedömningen gjordes innan hon tillträdde som socialchef.