Sommarlovet har just börjat. Några elever hänger kvar på Alléskolan. De morsar på sin rektor när de går förbi.
– De kämpar på med lovskola, säger Claes Jacobsson som nu gör sina sista arbetsdagar i kommunen.
Han fyllde 65 år i april och nu väntar pension, ett steg in i en ny tillvaro som Claes skjutit upp i omgångar i väntan på att kommunen skulle hitta hans efterträdare.
Claes Jacobsson har kvar sin tjänst till den siste augusti, men räknar med att göra sina sista arbetsdagar nästa vecka.
– Fast jag går in om händer något som jag måste ta tag i.
Plikttrogen?
– Ja, och jag har nog inte fattat att jag ska sluta än. Jobbet har varit som ett kall för mig.
Claes Jacobsson har varit nära Åtvidabergs ungdomar genom hela yrkeslivet. Han är själv uppvuxen i Åtvidaberg och gick sina skolår på Långbrottsskolan och Alléskolan. 1977 återvände han till hemorten och fritidsgården Lyktan efter att ha läst till fritidsledare.
– Jag skulle egentligen fortsätta plugga.
Men han blev fast. Några minnesbilder från Lyktan: replokaler, Rockkarusellen, tidigt rökförbud och krav om drogfrihet, fritidshem, ansvar för elevhem och alla somrarna med fritidsgård på Villan. 2004 lade Lyktan ner av besparingskäl.
– Ett stort misstag, säger Claes Jacobsson och berättar att han då övervägde att lämna kommunen.
Istället hamnade han som resurs åt en grupp elever på Alléskolan. Året därpå blev han biträdande rektor och i perioder enhetschef och rektor.
– Jag har inte ångrat en dag här.
Har du haft någon ambition som skolledare?
– Att få en bra arbetsplats där alla, framförallt eleverna mår så bra som möjligt, säger han och trycker på att han genom åren engagerat sig för att få unga på rätt köl i livet.
– Alla har kanske inte känt det så i stunden, men förstått det efteråt.
Framöver väntar lediga dagar.
– Jag har inget planerat, utan tänker bida min egen tid.
Med fru, barn och barnbarn och sommarställe vid kusten finns sysselsättning.
– Men det är med delade känslor jag lämnar skolan. Det var tufft under avtackningen och inte långt från en tår.
Kommer du att komma tillbaka och hälsa på?
– Ja, säkert någon gång. Jag har fått en inbjudan till matsalen nästa gång det serveras kålpudding. Den är fantastisk här.
Mer som är fantastiskt?
– Personalen – och då pratar jag om alla. Var och en är viktig för helheten och det har varit viktigt för mig.