I en färsk dom avslår Mark- och miljödomstolen ett överklagade från en privatperson, som äger en fastighet nära det tänkta bostadsområdet Grebo Norrby.
– Domen är tydlig och klar. Det är bra, säger kommunalrådet Thomas Lidberg (S).
Men han uttrycker sig försiktigt:
– Vi vet inte vad nästa steg blir. Domen går att överklaga. Vi kan inte ropa hej förrän vi kommit över bäcken.
I april förra årets sa fullmäktige ja till att anta detaljplanen för den första etappen av Grebo Norrby.
Fyra år tidigare, år 2017 hade kommunen satsat 11,5 miljoner kronor och köpt in 114 hektar mark alldeles vid sjön Ärlången. Här vill kommunen se ett helt nytt bostadsområde, med både villor och flerfamiljshus. Fullt utbyggt ska mellan 800 och 1 200 personer kunna bo naturskönt i gammal kulturbygd nära sjön.
Intresset har varit mycket stort, men någon formell tomtkö har inte upprättats.
– Vi har 282 intressenter nu, säger Thomas Lidberg.
Men kommunens planer har också mötts av andra reaktioner. Detaljplanen för den första etappen av området överklagades gemensamt av en grupp privatpersoner med fastigheter i Grebo Norrby.
Endast en av dem, den som har sin fastighet närmast, 700 meter ifrån detaljplaneområdet, fick till slut klaganderätt i mark- och miljödomstolen. Övriga två drev sin talan vidare i Mark- och miljööverdomstolen, men fick avslag.
Överklagandet är omfattande och rymmer flera sakskäl. Ett ställer bebyggelse mot åkermark och livsmedelsproduktion. I överklagandet påpekas att kommunen avverkat skog på en yta större än åkermarken och att ny bebyggelse kunnat placeras på där istället.
Vidare framförs att en exploatering av området hotar naturvärden av riksintresse, vattenskyddsområdet, fågel-djur- och växtliv och att detaljplanen strider mot kulturlandskapets karaktär.
Kommunen har bemött sakskälen och hävdat ett väsentligt samhällsintresse av bostadsförsörjning i Grebo och den regionala bostadsmarknaden.
Mark- och miljödomstolen sammanfattar sin dom med att "Planläggning av mark och vatten enligt PBL (Plan- och bygglagen) är en kommunal angelägenhet. Det innebär att kommunen själv inom vida ramar avgör hur marken ska användas."
Domstolen noterar att det som framförts i överklagandet är inte skäl för att upphäva kommunens beslut om detaljplan. Det har inte heller framkommit att kommunen gått utöver sina befogenheter enligt PBL.