"Det var en gammal spade"

Efter viss möda får landshövning Elisabet Nilsson upp ett stycke Bersbojord. "Det var en gammal spade", skrattar hon efter det första spadtaget till renoveringen av laven över Adelswärdska schaktet.

Laven över Adelswärdska schaktet byggdes 1901-1902 i ett av de sista försöken att få upp Bersbomalm rik på koppar. Historien förtäljer att schaktet inte gav så mycket koppar, men att uppfordringsanordningarna användes för att få upp malm ur andra orter som hade förbindelse med Adelswärdska schaktet.

Laven över Adelswärdska schaktet byggdes 1901-1902 i ett av de sista försöken att få upp Bersbomalm rik på koppar. Historien förtäljer att schaktet inte gav så mycket koppar, men att uppfordringsanordningarna användes för att få upp malm ur andra orter som hade förbindelse med Adelswärdska schaktet.

Foto: Lotta Willsäter

ÅTVIDABERG2018-06-21 22:00

Torsdagens eftermiddag bjuder på uppehåll över Bersbo. Ett 30-tal personer har samlats för en historisk händelse.

Laven över Adelswärdska schaktet ska räddas till eftervärlden och det är landshövdingen som får ta det symboliska spadtaget med en spade som ser ut att komma från kopparbrukets dagar i Bersbo.

– Länsstyrelsen bidrar med sammanlagt 3,4 miljoner kronor, säger Nilsson som strax före spadtaget berättat om bergslagens betydelse för uppbyggnaden av den svenska ekonomin.

– Laven är ett dokument över bruks- och teknikhistoria, men också över svensk industrihistoria.

Schaktet togs upp år 1900, under de sista försöken att utvinna koppar ur Bersbomalmen. Över lät baron Theodor Adelswärd bygga en lave som ritades av arkitekten Carl Westman, känd som upphovsman till bland annat rådhuset i Stockholm, men också till ritningar för egnahem i Åtvidaberg.

2014 startades föreningen Bersbo koppargruvor med syftet att ta reda på det skulle gå att rädda laven.

– Resultatet av undersökningar visade att det var möjligt, säger Carina Jarhall, ordförande i föreningen.

Hon är glad, men pirrig över att det verkliga arbetet nu startar och tacksam över både offentliga medel och privata sponsorbidrag.

– Ett fantasiskt stöd och engagemang. Det betyder mycket när vi nu ska genomföra projektet och detta ska blir en plats som kan berätta om historia och det som varit här, men också bli en mötesplats och ett utflyktsmål, kanske också för event och utställningar.

Ett intensivt arbete väntas.

– Vi börjar med markarbeten, säger Ylva Righard i Bersbo koppargruvor.

Bland annat ska fönstren bytas, fjällen ersättas med nya, de bärande stolparna ska skarvas med nytt stolpmaterial. Mitt i laven över vattnet som fyller gruvhålet hänger en trähiss snett. Målet är att rädda den.

Gunnar Zackrisson, från Svensk byggtradition som kommer utföra mycket av arbetet har idéer.

– Det ska gå.

Mot slutet av 2020 ska arbetet vara klart.

Tungt jobb. Landshöving Elisabet Nilsson fick ta första spadtaget med en antik spade, påhejad av styrelsen för Bersbo Koppargruvor: Åsa Bergvall, Örjan Jäderberg, Carina Jarhall, Ylva Righard, Cattis Brusman Nilsson och Jan Svensson.
Tungt jobb. Landshöving Elisabet Nilsson fick ta första spadtaget med en antik spade, påhejad av styrelsen för Bersbo Koppargruvor: Åsa Bergvall, Örjan Jäderberg, Carina Jarhall, Ylva Righard, Cattis Brusman Nilsson och Jan Svensson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!