Ute faller snön ymnigt när lantbrukare, markägare, arrendatorer och jägare under tisdagskvällen samlas till stormöte i Alléskolans matsal.
LRF: s kommungrupp i Åtvidaberg som står som värd har satt temat, "Hur ska vi minska viltskador i lant- och skogsbruk". Frågan är högst aktuell.
– Problemet går inte att prata bort. Vi måste ha aktiv handling, säger Patrik Andersson och beskriver läget som akut:
– Det är galopperande problem och det ser likadant ut i större delen av kommunen. Milda vintrar och växande stammar av dovhjort och vildsvin skadar åkrar, beten och vallar. Det finns marker i kommunen som ingen lantbrukare vill bruka längre och det är snart ingen idé att odla säd här längre.
Det är dystra tongångar. Ett bildspel med bilder från lantbruk i kommunen rullar under mötet. Nedtrampade och sönderbetade åkrar, uppbökade vallar och stora flockar med dovhjort passerar.
– Vem är ansvarig?, frågar kvällens moderator Anna Åman, LRF.
Hon ger själv svaret: markägare, jägare, arrendatorer och lantbrukare. Därmed sätts också tonen för kvällen. Avsikten är att nå ett gemensamt svar.
Programmet är gediget och bjuder på fyllig information. David Pettersson, företräder LRF, men är också både jägare och lantbrukare. Han ger en nulägesrapport över viltskador på lantbruket i Östergötland.
– Viltstammarna har blivit en enormt stor belastning. Jag har själv ett 50-procentigt skördebortfall på grund av vilt.
Leif Thomsen från Jägarförbundet visar siffror. Under förra året rapporterades över 3 000 fällda dovhjortar och 900 fällda vildsvin i Åtvidabergs kommun. Det räcker inte:
– Vi behöver plocka ner stammen till balans. För det krävs samverkan över ett större område.
Fredrik Näsman, vilthandläggare på länsstyrelsen i Östergötland talar också om samverkan, om vikten att ta fram en gemensam nulägesanalys.
– Med mycket vilt bör man hålla en hög avskjutning.
I den avslutande utfrågningen uppstår konsensus: det behövs samverkan. Diskussionen landar i att aktörer över ett större område bör gå samman i dovskötselsområde, där det fattas gemensamma beslut kring jakten; exempelvis hur stor del av stammen och vilka djur som ska skjutas av.
– Om dovhjortstammen ska gå ner så måste hälften skjutas av, säger David Pettersson.