Under sina tre år i Sverige har Jawad som kom som ensamkommande till Sverige från Afghanistan, flyttats runt, från Malmö till Norrköping och vidare till Linköping, Ödeshög och Norrköping igen.
– Jag bodde på Bollen i Norrköping, säger han.
Nu är Bollen, alldeles vid gamla Parken, nuvarande Östgötaporten riven. Jawad kom till Hotell Stallet för sex månader sedan och måste packa sina väskor igen - 25 kg i två väskor och en cykel får tas med på bussen som under förmiddagen går till Migrationsverkets förläggning i Gamleby.
Den 8 maj flyttades 54 asylsökande från Stallet till Flen. I dag flyttar de sista 57 från Stallet.
Jawad är sammanbiten, något orolig. Inte bara för att han fått ett första avslag på sin asylansökan, utan över att flytten riskerar att sätta stopp för studierna och hindra honom från att få tillfälligt uppehållstillstånd för just studier i enlighet med den nya lagstiftning som väntas.
Han har studerat väl och trots de många flyttarna kämpat sig till gymnasiekompetens i Linköping. För hösten har han kommit in på byggprogrammet på Ljunkan i Linköping.
– Om jag bor i Gamleby får jag inte hjälp till busskort till Linköping, säger han.
Han söker nu lösningar, kanske genom del i en lägenhet i Finspång- väl medveten om långa resor till skolan.
– Det går bra, bara jag får bo i Östergötland.
Annelie Camargo Jansson är sedan två år platschef för Jokarjo AB, som drivit asylboende på Stallet sedan juni 2014. Jawads historia är en av många hon mött under sin tid på Stallet.
Vi ses en kväll inför stängningen. Klockan drar sig mot nio och det dukas fram mat i den gamla baren på hotellet.
Kön är gles.
– Du ser, det är nästan tomt här. Vi har haft 155 personer här i snitt annars.
Vilka är de som är kvar här på slutet?– Nästan alla som bor här idag är fortfarande i sin asylprocess. Det är bara män. Större delen är afghaner, som kommit som ensamkommande. Ungefär 75 procent är i skolåldern, de flesta av dem läser förberedande studier på gymnasiet.
Hon fortsätter:
– Flera har fått avslag på asylansökan. En, två eller tre gånger. Flera har ansökt om verkställighetshinder. För många är det inte möjligt att åka tillbaka till Afghanistan.
Maggan Lantz Ax sitter med vid bordet. Hon började 2015 som ungdomspedagog inom kommunen och har jobbat med ensamkommande som kommunen haft ansvar för. Flera av dem har efter sin 18-årsdag fått flytta till Stallet.
– Mina grabbar, säger Maggan som även efter att tjänsten som ungdomspedagog upphört fortsatt engagera sig, bland annat genom föreningen Nyanlända unga i Östergötland.
Hon säger att många av de som tidigare bott i kommunens boenden vill bo kvar i Åtvidaberg, dels för att gå kvar i skolan, dels för att de funnit ett socialt sammanhang på orten, bland annat i fotbollen.
En kille som kommer förbi förklarar varför han vill stanna.
– Det är härliga, trevliga människor i Åtvidaberg.
En del av dem som Migrationsverket beslutat ska flytta, har stannat kvar i Åtvidaberg. Gode män, lärare och privatpersoner har öppnat sina hem, som en nödlösning för att ungdomarna ska kunna vara kvar i skolan terminen ut och försöka nå behörigheter till gymnasieprogram, uppger Maggan.
– Men det finns också de som avvikit, de som varken ordnat eget boende eller åkt med till annan förläggning, säger Annelie.
De är båda kritiska till tidpunkten för stängningen av Stallet. Med ytterligare ett par veckor hade fler ungdomar fått chansen att klara sina studieintyg, menar de.
18-årige Basir Afshar, som snart fyller 19 är en av få på Stallet idag, som har framtiden någorlunda tryggad. Efter två år och tre månader har han fått ett tillfälligt uppehållstillstånd. Han var toppstudent hemma i Afghanistan och har nått ett mål: att klara behörigheten till gymnasiet. I höst börjar han på el- och energiprogrammet. Målet att få jobba med IT och nätverk, men först väntar sju veckors sommarjobb inom äldreomsorgen i Åtvidaberg.
Han följer tillfälligt med till Gamleby.
– Jag har fått kommunplats i Linköping, men får lägenheten först i slutet av månaden.
Idag på förmiddagen kommer bussarna som ska föra de asylsökande vidare. Stallet stänger som asylboende. Jokarjo blir kvar till mitten av juni.
– Vi ska städa, sen lämnar vi över Stallet till fastighetsägaren, säger Annelie och sammanfattar med ett ord vad hon anser att Stallet tillfört Åtvidaberg:
– Mångfald.