Stefan Nilsson går tillbaka ett par år när han berättar om ett möte med Åtvidabergs bandyklubb:
– Klubben var redo att kasta in handduken efter en säsong utan is. Det går inte att ha en bandyklubb utan is.
Den gamla konstfrusna anläggningen hade hängt i sedan mitten av 1990-talet, då klubben genom insamlingar lyckades finansiera bygget. Nu var den gamla anläggningen slut. Klubben behövde stöd och vände sig till kommunen.
I argumentationen nämndes värmeåtervinning.
– När man gör is transporterar man bort värmenergi. Den ventileras bort.
Tanken att återvinna energin och låta den värma Alléskolan, tennishallen, Kopparvallen och gamla gymnastiken väcktes. Beräkningar visade att kommunen skulle kunna spara in 1,5 miljoner kilowatttimmar fjärrvärme per år.
En sådan energieffektivisering, skulle kräva en investering på fem miljoner kronor, men ändå finansiera de lån ÅBK behövde ta för att bygga om bandyplanen. Konkret skulle det ske genom att kommunen skulle ta kostnader för ränta och amortering.
Fullmäktige gav klartecken till både kommunal borgen för planbygget och investering för energieffektiviseringar.
Någon värmeleverans blev det inte. Varken förra vintern eller framöver.
Kalkylerna har spruckit och projektet är inte längre lönsamt.
Stefan Nilsson ger flera skäl.
– När det blir väldigt kallt, under tio minus, då skulle anläggningen inte ge så mycket energi. Vi skulle behöva köpa fjärrvärme genom Tekniska verken, som idag.
För att klara uppvärmningen under de riktigt kalla dagarna skulle kommunen få betala både fast och rörlig taxa.
– Jag har förståelse för taxekonstruktionen, men för kommunen faller det på den fasta avgiften.
Beräkningarna från 2018 byggde också på en lägre förbrukning, än det visat sig vara under 2019 och 2020.
– Det har gjort att besparingspotentialen minskat.
En annan fördyring är den elservis som idag finns på Alléskolan. Den hade inte räckt till och fått bytas ut.
Stefan Nilsson låter bekymrad:
– Ja, det är inte roligt att det blir så här. Vi har fortfarande mycket energi som bara ventileras bort. Ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv är det inte bra.
Han påpekar att förvaltningen väntas få i uppdrag att söka andra energieffektiviseringar för att kompensera bortfallet.
– Den ska ge motsvarande ekonomiskt effekt med avkastning på 300 000 till 450 000 kronor per år.