På en av åkrarna som sluttar ner mot Ärlången växer rågvete.
Det handlar om kommunens planer på att exploatera Grebo Norrby, ett naturskönt område vid sjön Ärlången nära Grebo tätort. Totalt planeras här för 500 nya bostäder, både villor och flerfamiljshus.
Fullmäktige sa i april ja till en ny detaljplan för en första etapp av projektet.
Kort därpå kom ett överklagande från tre fastighetsägare i området, som menade att Grebo Norrby blir för hårt exploaterat. De begärde ett kort uppskov hos Mark- och miljödomstolen att få utveckla sin talan.
– Vi har skickat in det kompletta överklagandet nu, säger Göran Arrius, en av de tre fastighetsägare i Grebo Norrby som under kommunens arbete med detaljplanen motsatt sig exploateringen.
– Vi tycker inte att kommunen lyssnat på tidigare synpunkter. Man har kört på, säger han.
Överklagandet är omfattande och består av flera delar. Några av dessa handlar om:
* Jordbruksmarken: Tio hektar jordbruksmark ska användas för bostäder och infrastruktur plus 3,5 hektar ytterligare för ny infartsväg. Det är arealer som i överklagandet beräknats kunna ge säd för 250 000 brödlimpor under ett år, vilket ska motsvara årsförbrukningen av bröd för 18 000 personer. Med etapp två om ytterligare tio hektar jordbruksmark rör det sig om bröd till 32 000 personer.
– Vi har räknat ut hur många limpor det kan bli och vill visa att det faktiskt spelar roll när man tar jordbruksmark för att bygga bostäder på. Det är slående när man räknar på det, säger Arrius.
Kommunens planer på att exploatera jordbruksmark i Grebo Norrby ska avgöras av Mark- och miljödomstolen. Tre fastighetsägare har överklagat detaljplanen och menar att det är olämpligt att bygga bostäder på jordbruksmark som ger livsmedel.
* Plan- och bygglagen och miljöbalken: Lagstiftningen säger att mark- och vattenområden ska användas för de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Lagen ställer också krav om långsiktigt god hushållning med mark och vatten. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det finns väsentliga samhällsintressen och om inte annan mark kan användas. I överklagandet ges exempel på domar där Mark- och miljödomstolen upphävt detaljplaner där bostäder planerats på jordbruksmark.
– Vi menar att det finns annan mark. Kommunen har avverkat skog i området och vi anser att man kan bygga där. Vi är inte emot att man bygger, vi tycker bara att kommunen valt en olämplig plats för sina planer, säger Arrius.
* Livsmedelsförsörjning: Jordbruksmarken i landet minskade mellan 2006 och 2015. I överklagandet ställs det mot ett riksdagsbeslut från 2017 om ökad livsmedelsproduktion i landet.
– Vi anser att det är viktigare för samhället att det produceras livsmedel än byggs bostäder på jordbruksmark.
*Kommunens översiktsplan och hållbarhetsprogram: Detaljplanen går på flera punkter emot dessa, enligt överklagandet. Bland annat när det gäller skydd för Ärlången och jordbruksmark.
Planerna på 500 nya bostäder i Grebo Norrby strider mot kommunens hållbarhetsprogram, enligt de fastighetsägare som överklagat kommunens detaljplan.
I överklagandet tar de tre fastighetsägarna även upp strandskydd och lyfter att Ärlången ingår i ett vattenskyddsområde. Eklandskapet, höga naturvärden och ett rikt djurliv omnämns också, liksom kulturmiljö och fornlämningar.
Kommunalrådet Thomas Lidberg (S) har inte tagit del av det kompletta överklagandet, men säger att han har full respekt för jordbruksmarkens betydelse.
– Men i det här fallet går kommunens utveckling före. Vi behöver fler invånare och fler skatteintäkter. Vi har heller inte någon uppsjö av annan mark att bygga på, säger han och konstaterar att överklagandet skjuter upp kommunens process att utveckla Grebo Norrby.