Tjänstemännen i Åtvidabergs kommun är inte ensamma om att ha fått ett oväntat mejl från Migrationsverket om att asylsökande ska få tak över huvudet i kommunen.
– Upphandlingen skrevs inte under förrän i tisdags, fram till dess råder upphandlingssekretess. Den stora irritationen ligger i att kommunerna inte kan påverka, men de vet att det råder sekretess kring upphandlingar. Även jag är sent informerad om Åtvidaberg, säger Caroline Hejnered som är verksamhetschef för mottagningen vid Migrationsverket.
Upphandlingen vanns av Jokarjo AB med huvudägaren Bert Karlsson. Han var en gång riksdagsman och en av partiledarna för det invandringskritiska Ny demokrati. På ett par år har han och hans bolag Jokarjo seglat upp som den största aktören i Sverige när det gäller att erbjuda tillfälliga bostäder till asylsökande. Tidningen Dagens Samhälle gjorde i början av året en stor genomgång av hans verksamhet. Jokarjo är det bolag som Migrationsverket betalar ut mest till för tillfälliga boenden. Där andra hyr ut några enstaka campingstugor har Bert Karlsson skapat en industri som myndigheten betalade ut 38 miljoner kronor till under 2013.
Hur stor vinsten blev ville han inte berätta, men han sa så här till Dagens Samhälle.
– Det blir ett bra överskott, det sticker jag inte under stol med.
Enligt Caroline Hejnered på Migrationsverket är upphandlingarna endast en del av deras problem.
– Sen är det så att om vi inte hade så bråttom så skulle vi kunna vänta ett par veckor och planera med kommunen, men nu är det så att de senaste veckorna har det kommit upp mot 1700 människor per vecka till Sverige. Människorna finns här och vi måste skapa nya boenden, säger hon.
Lägg därtill att de lägenheter som Migrationsverket hyr på långa kontrakt redan är fulla av människor som borde flytta. De har permannent uppehållstillstånd, men har precis som alla andra svårt att hitta bostad på de orter där det finns jobb.
Sedan några månader har kommunpolitikern Lars Stjernkvist (S) fått regeringens uppdrag att resa runt i Sverige för att förmå kommunerna att skaka fram bostäder till dem som redan har uppehållstillstånd – just för att frigöra Migrationsverkets bostäder. Enligt myndigheten finns 11 000 människor i deras lägenheter som egentligen borde flytta vidare och påbörja sina liv i Sverige. Därutöver bor fortfarande 4 000 människor kvar som fått avslag på sina asylansökningar.
Lars Stjernkvist tänker föreslå att Migrationsverket ska få större möjligheter att driva egna boenden med egen personal så att ni slipper upphandlingarna. Skulle det lösa era problem?
– Jag tror det, det kan finnas fördelar med det, men jag är inte säkert att det skulle mottas positivt av alla kommuner. Då skulle vi ju ge oss in och bygga i deras kommuner. Men det vi inte ska gå tillbaka till är de stora flyktingförläggnignar vi hade på 80-talet. De småskaliga lösningarna är ofta bättre, säger Caroline Hejnered.
Kan du se någon annan lösning?
– Vi skulle vilja att kommuner eller privata värdar hör av sig med objekt, det kan vara till exempel ett nedlagt ålderdomshem där vi kan hyra in oss och skapa ett korridorboende. Då kan vi hyra det utan att upphandla. Vi gör det redan i dag, men vi behöver fler.