Elin Andersson, 28 år, har själv ridit sedan hon var liten. Hon fick sin första ponny, shettisen Nore i doppresent. Nu driver hon Stall Hästkullen i Vrånghult tillsammans med familjen, en verksamhet med flera ben; avel, tävling och försäljning av sporthästar.
Lilla Nelly, 22 månader, är uppvuxen med hästar. Hemma på Vrånghult, alldeles i utkanten av Åtvidaberg, driver familjen Andersson Stall Hästkullen med avel, tävling och försäljning av sporthästar. Här finns 50-talet hästar.
– Öppnar man sovrumsfönstret så ser man alltid en häst. Nelly vet inte om något annat, säger mamma, Elin Andersson, 28 år som haft många fina framgångar som tävlingsryttare och som var tillbaka på tävlingsbanan två veckor efter att Nelly fötts.
Nu går hon tillsammans med dotter Nelly mot en av hagarna på gården.
– I-a, i-a, upprepar Nelly ivrigt.
Det betyder rida och var det första ordet, näst efter mamma och pappa, som Nelly uttalade. Nu har ordförrådet fyllts på. Nelly säger bestämt oppa, som betyder hoppa, och a-a, som är trava.
Men innan det bli oppa och a-a ska ponnyn Issa hämtas från hagen. Nelly leder själv den isabellfärgade welsh mountain-ponnyn mot stallet. Hon kan sina moment; hämta borste, borsta ponnyn, hämta hjälm och träns. Elin lägger på en liten sadel på Issas rygg.
– Min gamla, säger hon.
Nelly är en bestämd tjej. Hon vet precis vad hon vill. Just nu är det att "i-a", det vill säga rida.
Här kommer Nelly Andersson, 22 månader, med ponnyn Issa, 17 år, i grimskaftet. Ponny följer lugnt och tryggt bakom Nelly. "Hon är jättesnäll", säger Nellys mamma Elin om Issa.
Historien upprepar sig. Elin fick sin första ponny, shetlandsponny Nore i doppresent (en ponny som gjorde sig rikskänd när han adopterade en övergiven kalv). Nelly fick Issa när hon fyllt ett år. Fast det finns en väsentlig skillnad.
– Nore var föl när jag fick honom och jag började själv rida på ridskola. Nu ville vi börja med en äldre ponny. Issa är väldigt snäll och hon rör sig mjukt.
Ponnyn står still när Nelly får hjälp upp i sadeln. Nelly stoppar själv fötterna i stigbyglarna och greppar tyglarna.
Nelly tar en pall till hjälp för att komma upp i sadeln.
Dotter och mor, Nelly och Elin Andersson pratar om något. Kanske om Nelly vill rida mer.
Intresset för hästar är inte det minsta påtvingat.
– Nelly får välja själv. Hon säger själv att hon vill rida. Ibland säger jag nej om det är för kallt, mörkt eller halt.
De har ridit ut tillsammans. Nelly på sin ponny och mamma Elin på en av sina hästar.
– Jag har ponnyn i grimskaft då. Hon har också suttit i sadeln framför mig och galopperat på min gamla tävlingshäst. Och åkt snowracer efter henne.
Det gamla stoet som heter Quite Nice har genom åren, både i tävlingskarriären och efteråt som avelssto, kallats för Nelly.
– Jo, vår Nelly har fått sitt namn efter henne, säger Elin och skrattar.
Nelly sitter stadigt i sadeln. Ibland får hon följa med mamma Elin på uteritt. Då rider Elin en av sina hästar och håller Nellys ponny Issa i grimskaftet.
På Hästkullen i Åtvidaberg är familjebanden starka. Här leds Nelly av mormor Ulrika Andersson.
Inne i ridhuset vill Nelly trava. Och hoppa. Mormor Ulrika Andersson tar över grimskaftet och skuttar tillsammans med ponnyn över bommar på marken. Nelly pekar åt ett hinder som är högre än ponnyn, och säger "oppa".
Med en mamma som ingått i landslag, tävlat i mästerskap och stora klasser på arenor; som Falsterbo och Globen, är det inte långsökt att fråga:
Är det en ny elitryttare på Hästkullen som startat sin karriär?
– Hon får fortsätta rida om hon vill, det är inget tvång. Hon kanske vill köra kross eller åka skidor istället. Hon gillar bollar också, säger Elin.
Det uttrycker säger väl allt. Nelly älskar att rida.
Kom nu, Issa.
Nelly har det förspänt, på ett helt annat sätt än Elin och hennes äldre syster Sara Andersson hade det som barn.
– Det var mycket mer jobb för oss. Vi mockade och hjälpte till med allt i stallet. Nu har vi personal som sköter det.
Om intresset håller i sig för Nelly och för Saras dotter Bianca Skogh, fyra år som också rider, så finns det ponnyer på tillväxt. I en hage går en brun ungponny, som Elin "var tvungen" att köpa för ett par år sedan.
– Vi hade hennes gammelmormor Ebba Fox och min syster tävlade hennes morfar.
Nu är det färdigridet i ridhuset. Nelly sitter av och lämnar manegen åt andra ryttare som kommer för att delta i en hoppkurs.