Alléskolans mellanstadium Àr utspritt i flera byggnader. Fyrorna gÄr i huvudbyggnaden, dÀr ocksÄ högstadiet har sina lokaler. Alla elever, frÄn Ärskurs fyra till nio, delar matsal, skolbibliotek och en del undervisningssalar." Det minskar samhörigheten och kÀnslan av att man Àr en skola", menar Ylva Lund.
Det var som om luften gick ur nÀr Corren i januari berÀttade om planerna för Äteruppbyggnad efter den stora skolbranden i december 2022.
â Vi fick lĂ€sa om det i tidningen, sĂ€ger Ylva Lund, lĂ€rare och facklig representant för Sveriges lĂ€rare.
DÄ hade Kristina Cleber, förvaltningschef för kommunens tekniska förvaltning, precis inför kommunstyrelsen lÀmnat besked om lÀget kring Äteruppbyggnad.
"För Alléskolan föreslÄr vi nya lokaler för anpassade skolan, motsvarande de som brann. De ska byggas efter dagens krav och blir större. Det var trÄngt tidigare", sa hon i Corren.
För mellanstadiet som förlorat ett klassrum gavs ett annat förslag: "hela mellanstadiet skulle rymmas inom befintliga lokaler".
Det fick lÀrare att reagera:
â FrĂ„gan Ă€r hur man ska klara det. Det Ă€r trĂ„ngt överallt redan idag, sĂ€ger Maria Njord- Westerling, ocksĂ„ fackligt aktiv och skyddsombud pĂ„ AllĂ©skolan.
Hon pekar pÄ vÀxande elevkullar och att mellanstadiet nÀsta lÀsÄr kommer att behöva fem paralleller, alltsÄ fem klasser per Ärskull istÀllet för fyra som idag.
LÀrare pÄ mellanstadiet har skrivit ett lÄngt mejl riktat till samtliga partier om sin arbetsmiljö. Men ocksÄ om förutsÀttningar för det pedagogiska arbetet och risker för att eleverna inte nÄr mÄlen.
"VÄr kÀnsla Àr att mellanstadiet Àr satt undantag", skriver Sveriges lÀrare till politiker.
"Vi var trÄngbodda redan innan branden och kÀnner en stor oro över att nybyggnation och tillbyggnad inte blir verklighet, alternativt görs i minsta möjliga omfattning", skriver de och menar att "mellanstadiet Àr satt pÄ undantag".
Nu sitter Ylva Lund och Maria Njord-Westerling tillsammans med kollegan Ingela Welander, lÀrare i matte och NO i Ärskurs 5-6 i mellanstadiets personalrum.
HÀr i ena Ànden av Alléskolan, som byggdes som högstadieskola, samlades tÀtortens alla mellanstadieelever nÀr LÄngbrottskolan lades ner för drygt tio Är sedan.
â VĂ„r del av skolan Ă€r inte riktigt anpassad för mellanstadiet. Den har varit för liten sedan start, sĂ€ger Ylva Lund och fortsĂ€tter:
â NĂ€r vi flyttade hit fanns det klassrum och bara nĂ„gra fĂ„ grupprum. Vi har fĂ„tt göra om och nalla pĂ„ ytor. Vi har till exempel ingenstans att ha vĂ„ra lĂ€romedelsdepĂ„er.
Redan innan branden var mellanstadiet utspritt i flera separata byggnader. Det minskar samhörigheten och kÀnslan av att man Àr "en skola", menar Ylva Lund.
â Personalen gör ett fantastiskt jobb med de lokaler vi har. Man gör det bĂ€sta av situationen hela tiden, sĂ€ger Maria Njord-Westerling.
"Det Àr sÄ trÄngt i vÄra arbetsrum att vi fÄr anvÀnda varje yta. HÀr har vi stÀllt en bokhylla framför en dörr", sÀger Maria Njord-Westerling.
Ingela Welander har till exempel inte nÄgon NO-sal för mellanstadiet lÀngre. Den fick göras om till klassrum efter branden. Nu har hon sparsam tillgÄng till en NO-sal i högstadiets lokaler.
â Jag har mina NO-grejer i kartonger, sĂ€ger hon.
LÀrarna hade hoppats att deras och elevernas behov skulle tillgodoses med en del för mellanstadiet i den nya byggnad som, enligt det första förslaget, ska uppföras för den anpassade skolan.
â Beskedet blev en besvikelse. Ska vi fortsatt ha det sĂ„ hĂ€r trĂ„ngt? Det Ă€r okej under en begrĂ€nsad tid pĂ„ ett till tvĂ„ Ă„r, men inte lĂ€ngre, sĂ€ger Ingela Welander.
Maria Njord-Westerling och Ylva Lund visar runt. Det Àr brist pÄ toaletter. Personalen har slÀppt in till sina för att elever inte ska köa till elevtoaletterna hela rasterna. Det Àr ocksÄ brist pÄ grupprum.
Grupprummen rÀcker inte till för de behov som finns, menar de lÀrare som vÀdjar till politiker om nya skollokaler.
Pedagogernas arbetsrum Àr trÄnga. I ett av dem, som inte Àr större Àn ett vanligt badrum finns fem arbetsplatser, plus ett bord, kapphÀngare och lekutrustning.
â Men vi kan inte sitta fem hĂ€r. Det finns inte plats att dra ut stolarna samtidigt, sĂ€ger Ylva Lund.
OcksÄ skolgÄrden fÄr kritik. Mellan byggnaderna hÀnger kablar i luften. Staketen efter branden stÄr kvar.
â SkolgĂ„rden Ă€r diffus, sĂ€ger Ylva Lund.
Mer Àn ett Är efter branden stÄr skyddsstaketen kvar dÀr den nedbrunna skolbyggnaden fanns. I lufften hÀnger ledningar mellan skolbyggnaderna.
I mejlet skriver de att skolgÄrden inte möter "de behov av lek och aktivitet som vÄra elever Àr i behov av" och att det "bidrar till konflikter som följer med in klassrummet efter rasten."
Vad vill ni med ert mejl?
â Vi vill vĂ€ldigt gĂ€rna att politiker kommer pĂ„ besök för att se vĂ„r arbetsmiljö. De pratar ofta om att skolan Ă€r viktig. Visa oss vilka befintliga lokaler vi ska anvĂ€nda oss av, sĂ€ger Maria Njord-Westerling.
â Lyssna pĂ„ oss. Kommunen med framĂ„tanda borde satsa pĂ„ skolan och vara rĂ€dd om de pedagoger, de allra flesta Ă€r behöriga, som vi har nu, sĂ€ger Ylva Lund.
Hon kopplar samman lokalfrÄgan med det pÄgÄende arbetet för ökad mÄluppfyllelse:
â Man kan inte krĂ€va att fler ska bli behöriga till gymnasiet utan att se hur vi har det hĂ€r.