Attraktiva lägen med fri inflyttning

Den som söker en lägenhet eller villa har kommit fel. Kommunens nya satsning vänder sig till en alldeles speciell grupp av potentiella hyresgäster, nämligen insekter.

Vid örtagården Borago och på Kråkudden vid Bysjön samt i hembygdsparken har kommunen placerat ut så kallade mulmholkar.

De är byggda av kraftigt ekträ och fylla med ekspån som blandats med eklöv och blötts. Regn som faller tar sig in genom en springa i taket.

– Mulmholkar är ett slags substitut för grova ihåliga träd med trädmjöl. Det är en slags hjälp för insekter, ungefär som fågelholkar är för fåglar, berättar kommunekolog Göran Börkén.

Åtvidabergs tätort utgör en del av det östgötska eklandskapet. Här finns redan grova träd, som med tiden kommit att bli perfekta boplatser för insekter, bland annat för Östergötlands landskapsinsekt läderbaggen. Arten är beroende av gamla grova träd och förekommer i Åtvidaberg, men de lever avgränsat i ett par områden och sprider sig inte emellan dessa. Med mulmholkar kan naturen och den biologiska mångfalden få hjälp på traven. Också i områden med så kallade framtidsekar, yngre ekar som står på tillväxt för att bli gamla och grova.

– Det kan ta lite tid innan krypen hittar holkarna, men en del insekter tycker nog att det är trevligt redan, säger Göran Börkén.

Han pekar på forskning som visar att arter av insekter som påträffas i gamla ekar, också påträffats i mulmholkar. En förhoppning på sikt är att läderbagge ska etablera sig i holkarna.

När kommunen under det senaste året tagit ner ett flertal gamla träd, både för bebyggelse och på grund av almsjuka, ställde länsstyrelsen krav om mulmholkar. De har byggts av personal på kommunens arbetsmarknadsenhet under förra året.

Det är inte bara holkar om placerats i tätorten. Elever på Alléskolan har i samarbete med Naturskyddsföreningen snickrat insektshotell som placerats ut i Åtvidaberg, en del finns i anslutning till mulmholkarna.

– Forskning visar tendenser att insekter minskar. 70 procent av grödorna i världen är i behov av pollinerade insekter. Vi behöver dem för vår egen överlevnad, säger Göran Börkén.

– Biologisk mångfald är en grundförutsättning för att ekosystemen ska fungera och för att vi ska kunna ta del av ekosystemtjänster, som pollinering.