Starten i Tough Wiking var en 40-årspresent och det var en väldigt stolt tjej som tog sig i mål.
Ann-Sophie Stenshaga är på gott humör när hon kommer cyklandes. Snart ska hon iväg för att hålla ett PT-pass på Hälsofabriken där hon jobbat sedan i november. Hon strålar när hon berättar att hon precis genomfört Tough Viking som hon fått i 40-års present av sina arbetskamrater. Man kan få intrycket av att hon har tränat länge, men det stämmer inte riktigt och resan hit har varit allt annat än lätt.
– Livet var ganska botten där ett tag. Jag ramlade 2018 och gjorde mig väldigt illa i axeln. Det blev en kamp att få ordning på den, konstaterar Ann-Sophie och blir allvarlig vid minnet.
Egentligen hade hon mått dåligt en längre tid, både fysiskt och psykiskt. Livet var tungt på flera sätt och en tung, otränad kropp gjorde det inte bättre. I sin ungdom hade hon både spelat innebandy och simmat regelbundet, men i vuxenlivet kom familjelivet med tre barn och då var det bara innebandyn som hängde kvar. Men efter axelskadan var även den träningen utesluten.
– Det fanns inte så mycket att välja på, jag kunde inte leva så längre.
Ann-Sophie valde att kämpa för att komma i form, framförallt för att må bättre i axeln. Sjukskrivningen kom samtidigt som det var dags för svampplockning och hon började tillbringa mycket tid i skogen där hon använde sin arm så gott det gick.
Alla promenader i kombination med bättre mathållning gav effekt och halvåret i skogen med promenader resulterade i en viktnedgång på 25 kilo. När vädret var som tråkigast under våren, och hon hade svårt att motivera sig att promenera, skaffade hon ett årskort på gymmet för att kunna gå på gåbandet. Samtidigt fortsatte sjukgymnastiken för att stärka axeln och hon började träna allt oftare. På gymmet kände hon sig hemma och började prova flera olika typer av träning.
Axelskadan känns fortfarande av men Ann-Sophie hoppas kunna undvika operation ännu ett tag genom att träna och hålla sig i form.
Kilona fortsatte att rinna av henne och omvandlades till en hel del muskler och Ann-Sophie insåg att träning var det hon ville ägna sig åt.
– Att vara undersköterska är världens roligaste jobb, men det var inte bra med alla lyft och dessutom hade jag ett arbete där jag arbetade med barn med samma diagnoser som min son har. Jag bestämde mig för att utbilda mig till PT, säger hon och berättar hur bra hon trivs med att hjälpa andra.
Att säga att Ann-Sophie har en vilja av stål är ingen överdrift. Hennes PT-utbildning sträckte sig över ett år, men hon satsade hårt och gjorde den klar på bara fyra månader.
Att helt ändra livsstil är långt ifrån enkelt. Ann-Sophie är tacksam och vill lyfta fram sin familj som har stöttat henne hela vägen, kanske mest genom att ge henne utrymme att satsa på träningen och sitt välmående. Men hon är tydlig med att hon har gjort resan själv.
– Det är ingen annan som kan göra jobbet åt en. Det är bara att köra på även när det är motigt.
Swimrun är en av sporterna Ann-Sophie börjat med. Här framför stranden vid Bysjön där deltagarna går upp.
Ann-Sophie berättar att hon är noga med balansen mellan träning och vila. Den första rädslan för att köra rakt in i väggen och falla tillbaka i gamla spår börjar lägga sig men hon håller koll på både mat och vikt. Många gånger får hon påminna sig om det hon kan och har åstadkommit hittills. Axelskadan gör sig påmind och det finns en operation att tillgå, men hon vill undvika den så länge det är möjligt.
Ett bakslag kom i våras när hon drabbades av covid-19 vilket gjorde att hon tappade både kondition och ork. Det har varit tungt att ta sig tillbaka, men Ann-Sophie har hållit sin plan och känner sig nästan som vanligt igen. Till andra som stöter på motgångar eller tycker det är svårt med förändring har hon ett tydligt råd.
– Ta hjälpen. Det finns så mycket hjälp att få från olika håll så ta den, uppmanar hon.
Nuförtiden cyklar Ann-Sophie lika gärna som att ta bilen och hon har tillsammans med maken köpt nya MTB för att kunna cykla ihop.
Idag är livet helt annorlunda jämfört med före olyckan. Träningen är en livsstil och har lett till nytt jobb på Hälsofabriken. Dessutom har familjen flyttat till större hus. Det enda som hon håller fast vid från det gamla livet är familjen och vännerna. Yngsta sonen är gärna med på gymmet och njuter av samvaron som är där. Dessutom har Ann-Sophie och maken köpt nya mountainbikes och cyklar mer tillsammans. Hon uppskattar att han intresserar sig för det hon gillar.
– Han har ett sådant jäkla pannben, säger hon stolt.
Under sommaren och hösten finns flera mål inplanerade. Ann-Sophie planerar att köra fler mountainbikelopp, prova Skiathlon och till hösten tänker hon starta i Bysjöloppet när det anordnas igen.
– Jag har varit med och hjälpt till de senaste 7-8 åren, men aldrig sprungit tidigare. Det ska bli jättekul!