Bilarna kan köra i upp till 250 km/h, men det handlar mer om precision än fart.
33-årige Åtvidabergsbon Andreas Gustavssons motorintresse väcktes tidigt, men det var först vid ett besök på Mantorp park som han fick upp ögonen för motorsporten drifting.
– Jag körde en banracingbil och råkade åka lite för fort så den sladdade. Då upptäckte jag att det var mycket roligare att köra så.
I drifting tävlar förarna mot varandra på en bana där de ständigt ska köra på sladd. Man ska följa en linje och bedöms bland annat efter snyggast körning, högst fart och vem som åker närmast sin motståndare.
Drifting är på stadig uppgång i Sverige och resten av världen. Andreas tror att det delvis beror på att sporten har fått större spridning via sociala medier.
–Det är ju extremt actionfyllt och publikvänligt. Även de som vanligtvis inte är intresserade av motorsport tycker ofta det är roligt att kolla.
Bilarna kan komma upp i 250 km/h innan förarna drar i handbromsen.
– Vi har tack och lov få olyckor inom sporten, men det gäller att ha respekt både för farten och för varandra.
Andreas Gustavsson, 33 år, jobbar i sin pappas företag där han säljer däck och fälgar till gamla amerikanska bilar.
I drifting tävlar förare mot varandra på en bana där de ständigt ska köra på sladd.
Drifting körs parvis. Antingen leder man eller så jagar man, lead eller chase som det kallas. Leder man ska man köra den bana som är uppmålad så exakt som möjligt. Då är det upp till den som följer att köra så likt ledaren som möjligt.
– Jag tycker det är svårast att köra lead. Man börjar på 100 poäng och ska jobba för att behålla så mycket av dem som möjligt. Jag blir mest stressad över att alla domarna har ögonen på mig samtidigt som jag ska underlätta för den som följer.
Idag går mycket tid och pengar till att förbättra bilen och finansiera tävlingskostnaderna. Till vardags driver han sin pappas företag som inriktar sig försäljning av däck och fälgar till äldre amerikanska bilar.
Packningen inför en tävling kräver både planering och plats.
"Vanligtvis går det åt runt 20 till 30 däck på tävling" säger Andreas.
Andreas underhåller och reparerar själv sin tävlingsbil.
Driftingbilen med stålbur som skyddar föraren vid eventuella krockar.
–Under gymnasiet var jag med i ett UF-företag där vi fokuserade på rekond av bilar. Efter studenten valde jag att fortsätta med det i flera år. Men när jag och pappa skulle åka för att köpa fälgar till hans bil slutade det med att vi köpte hela företaget.
Idag arbetar Andreas heltid med att hitta rätt däck och fälgar till kunderna. Han jobbar mestadels ensam men uppskattar också friheten som möjliggör att han kan tävla så mycket som han gör. Är det något han har koll på så är det däck.
– Det är ju otroligt dyrt med driftingen. Två bakdäck håller för ungefär två minuters körning. Vanligtvis går det åt runt 20 till 30 däck på tävling. Jag lägger runt 100 000 kronor bara på däck under en säsong om jag inte räknar med träningar.
Andreas Gustavsson upptäckte motorsporten drifting som 18-åring. I början av september tävlar han i SM.
Andreas är medveten om att hans fritidsintresse kräver lite utöver det vanliga och han är tacksam för både sambon och föräldrarnas stöd.
–Det går inte leva med någon som inte till fullo förstår vad det innebär. Om jag någon gång tvivlat på om jag ska fortsätta så är det min sambo Daniella som peppat mig att fortsätta.
Nästa stora mål för Andreas är SM i drifting i Tierp i början på september.
Han har ingen utbildning som bilmekaniker men är inte rädd för skruvandet och underhåller själv sin tävlingsbil. Han frågar sig fram och provar gärna olika lösningar. I depån är det alltid god stämning mellan de tävlande som hellre gör upp ute på banan. Han beskriver sig själv som en perfektionist som själv vill gå igenom alla momenten.
–Jag har oftast koll på bilen och ser till att den är redo. När jag kör ska det vara upp till mig hur det går.