– Almsjukan är extremt aggressiv och den har slagit till hårt i Åtvidaberg, säger Anton Sunnergren under en kort promenad i centrala Åtvidaberg.
Vi börjar på Stortorget, där de fyrkantsklippta lindarna står med gröna friska bladverk och fortsätter upp mot Slevringevägen. Där, i den första backen står en kal alm med döda grenar. Några andra almar har ännu blad i sina kronor, men också nakna, torra grenar.
Vi tar grusvägen in till Alhagen. I parken vid Stora kyrkan finns grönskande ekar, askar, björkar och ståtliga granar, men också almar som fäller torra hopvecklade blad. En av dem utmärker sig med en stor, utbredd och pampig krona.
Även här har en del av grenverket blad som skrumpnat ihop.
– Den är också angripen, tyvärr.
Åtvidaberg har länge varit förskonat från almsjuka. Men för tre år sedan slog sjukdomen till på allvar.
– Träd i alléer och parker har insjuknat och dött.
Almsjukan är en invasiv svampsjukdom. Den sprids dels genom en skalbagge, almsplintborre som genom att flyga mellan träden infekterar nya träd och dels genom trädens rotsystem.
– Om något är positivt så är det att almsplintborren inte kan flyga så långt, jag tror det är upp mot 1 200 meter. Det begränsar spridningen av almsjukan.
Förra året fällde kommunen ett flertal döda almar. En del av dem lämnades som högstubbar, för insekter, andra småkryp och svampar men även för fåglar och fladdermöss samt för att bevara siktlinjerna och känslan av en allé.
Anton Sunnergren fortsätter gå. Han vill visa en av de värst drabbade alléerna i Åtvidaberg. På vägen mot Adelsnäsvägen, vid Åtvidabergs kanal går vi förbi ännu en död alm.
– Det är jättetråkigt. Om en alm är drabbad så är det givet att den dör.
Han började sin tjänst som kommunekolog i Åtvidabergs kommun tidigare under året.
– Detta är bland det första jag fått börja jobba med. Ingången är att vi måste ta bort almar, men bevara det som är möjligt, som högstubbar.
På Adelsnäsvägen ligger knastertorra löv längs vägkanten. En del almar har fällt hela bladverket, andra har börjat glesna ur. Längre ner mot Alléskolan står en alm som tidigare lämnats som högstubbe.
– Här kommer det att bli flera högstubbar.
Allén på Adelsnäsvägen har både kulturmiljövärde och höga naturvärden. Eftersom alléer faller under biotopskydd har kommunen ansökt hos länsstyrelsen om att få avverka eller beskära till högstubbar. Det gäller även enstaka almar på Östantorpsvägen samt på Fridhemsvägen.
– Jag räknar med att vi får dispens från biotopskyddet efter sommaren. Planen är att vi ska ta ner almarna i anslutning till höstlovet.
Bland skälen för kommunen också fram säkerheten. Det finns också risk att döda grenar faller ner där skolbarnen har sin skolväg och över parkeringsplatser.
Almsjukan kommer att ändra en del av den miljön träden utgör i Åtvidaberg. På sikt ska nya träd slå rot i alléerna.
– Vi ska plantera nya träd mellan högstubbarna.
Några nya almar blir det inte. Inte heller ask, eftersom den också drabbats av sjukdom, så kallad askskottsjuka.
– Den är luftburen och inte lika aggressiv som almsjukan.
Återstår för nyplantering gör lind, lönn och ek, som redan säkrar att grönskan består.
– Det är tur att de som planterade träd här för prydnad för länge sedan inte bara valde alm, konstaterar Sunnergren.