Thomas Ekström kliver ut genom entrén till sin konstateljé och spanar ut över de soldränkta fälten på andra sidan grusvägen. Tomten som omsluter det intilliggande torpet har en välklippt gräsmatta, smyckad med en handfull vackra blomrabatter. Till vardags sköter han om trädgårdar i Linköping och i trakterna kring Björsäter. Handfast kreativitet är en målande beteckning på Thomas Ekström. På en skylt till vänster om ingången till ateljén står det "Apaskapa", vilket är namnet på hans företag.
– I arbetet klättrar jag ju en del i träd, man måste vara som en jäkla apa för att överleva som konstnär, säger han.
På väggarna i det ljusa galleriet hänger färgglada tavlor med abstrakta motiv, målade i akryl direkt på plywoodskivor.
– Jag utgår alltid ifrån ett motiv, ibland plockat i en tidning. Sen låter jag målningen styra, det svåra är att koppla bort huvudet och bara följa med det som framträder, säger han.
Tavlorna ställs ut ett par gånger, sedan brukar Thomas Ekström måla över dem. Det kan alltså dölja sig flera tidigare motiv under det yttersta lagret färg.
På golvet vid den ena långsidan står dock ett gäng mindre tavlor som med all tydlighet föreställer gamla amerikanska bilar, något som varit ett stort intresse under hela hans liv. I garaget står en Cadillac Sedanette från 1949, som Thomas Ekström långsamt restaurerar.
– Men tavlorna är mest en hyllning till mina vänner, som fortfarande pratar om tändstift, insug och förbränning. Därav den realistiska stilen, säger han.
Ett långt stenkast bort, vid sjön Södra tedens strand, bor konstnärsparet Per-Erik Gustavsson och Sissi Stahli. Den sistnämnda tillhör en av rundans mest namnkunniga konstnärer. Hon började sin karriär med att skulptera i sten och betong. Men under bygget av en ny ateljé föll hon genom taket och skadade handen, och tvingades gå över till lera.
Förutom de tjocka tanterna föreställer många av hennes skulpturer äldre människors ansikten.
– Äldre bär på så mycket historier och kunskap. Men det är sällan vi tar oss tid att lyssna på dem, säger hon.
På andra sidan gårdsplanen bjuder fotografen Per-Erik Gustavsson på en utställning om journalisten Lasse Jonsson och Björsätersbladet, som de startade tillsammans 1954. Tidningen sattes upp på anslagstavlor ett tjugotal gånger per år.
– Jag plåtade och Lasse skrev. Det blev väldigt uppskattat, folk samlades vid tavlorna när det var dags för "utgivning". Men det var mycket påhitt och skoj. Vi inspirerades av Blandaren och Grönköpings veckoblad, säger Per-Erik Gustavsson.