Kristian Bergström bär fortarande blått ställ, nu i Scanfilblått när han rör sig ute i produktionen.
Alla mötesrum på Scanfils kontor är bokade. Kristian Bergström söker med blicken i korridorerna:
– Vi tar chefens. Han är inte här i dag, säger han och visar in till Steve Creutz vd-rum.
De har något utöver jobbet som förenar – elitfotbollen.
– Det surras en del fotboll här. Man kan ta på den kulturen, säger Kristian Bergström och pratar om snacket i fikarummen måndagen efter en ÅFF-match.
Företagets engagemang för ÅFF sitter lite i väggarna. Förr stod det Facit på matchställen, nu Scanfil.
Det var här Kristian Bergström hamnade efter sin mer än 20 år långa proffskarriär inom fotbollen; från ÅFF till IFK Norrköping, Malmö FF och ÅFF igen.
Efter sin sista match i allsvenskan 2015, då ÅFF åkte ur högsta serien, blev Kristian Bergström kvar i klubben. Men tiden som utvecklingsansvarig under en turbulent tid med uppsägningar, blev inte som han tänkt.
– Jag ville vara på plan och instruera, men satt nästan själv på kontoret. Jag var bara kvar några månader.
Svaret på en spontan ansökan om ett inköpsjobb på Scanfil blev ett erbjudande om en tjänst som produktionsledare.
– På den vägen är det, säger Kristian som efter tre år avancerande till produktionschef.
Vad gör en produktionschef?
– Ser till att vi är rätt bemannade för det vi ska göra och att vi är tillräckligt antal montörer på produkterna. Att vi har en bra arbetsmiljö och att vi förbättrar den. Det ska vara säkert och utan risker. Jag arbetar både operativt och strategiskt.
Som kontraktstillverkare utvecklar och monterar Scanfil unika och högteknologiska produkter åt kunder. Uppdragen varierar i längd, volym och komplexitet.
– I produktionen är vi som små lag, som jobbar med olika produkter. Jag är här för att få människor att fungera, trivas på jobbet och att vara en del i laget.
Kristian Bergström bytte karriär och blev produktionschef på Scanfil. I sin roll ser han ser likheter med fotbollen: "I produktionen är vi som små lag, som jobbar med olika produkter. Jag är här för att få människor att fungera, trivas på jobbet och att vara en del i laget".
Han har tränarutbildningar och ledarskapsutbildningar från sina år inom fotbollen och ser likheter i ledarskapet på Scanfil.
– Det handlar om att bygga lag och att sätta mål.
Lagidrotten har format honom. Till det lägger Kristian Bergström personliga egenskaper som passar både på och utanför plan.
– Jag är lojal, envis, villig att lägga ner allt kraft och energi på jobbet. För mig är det viktigt att få laget att må bra och att få kollektivet att fungera. Företaget mår bra, vi växer och vi anställer fler.
I dag har Scanfil Åtvidaberg omkring 300 anställda, varav 180-190 i produktionen. Efter sommaren anställdes ett 20-tal personer.
– De senaste åren har vi anställt varje år. Vi växer och har stora möjligheter att göra det framöver också.
Näringslivscentrum i Åtvidaberg har i omgångar uppmärksammat det lokala näringslivets behov av kompetensförsörjning. Scanfil är med i arbetet att ta fram en genomlysning.
En lösning som nämnts är att få fler som pendlar ut från kommunen för arbete att stanna på hemmaplan. Ett förslag från Scanfil är att erbjuda karriärsbyte.
– Jag är själv ett bra exempel på det. Jag har kunnat ta med mig något från fotbollen som kan appliceras i mitt arbete här, säger Kristian Bergström, men skrattar lite generat åt det faktum att han själv pendlar in från Kisa.
Vad ser du att Scanfil kan locka med som arbetsgivare?
– Ett flexibelt arbete, man gör olika saker och olika produkter. Det finns över 70 olika roller i företaget och en flexibilitet som gör att man kan göra karriär här. Företaget går bra, vi växer och det finns en trygghet i det.
Vi går från produktion till fotboll. Kristian Bergström blir "Pligg", den vänsterfotade som slet på arenorna.
2015 avtackades han hemma på Kopparvallen. Känslorna kom först när säsongen började året därpå.
– Jag hörde en matchlåt i TV och fick en insikt att jag inte var med längre, att inte jag stod där i spelargången innan match. Då var det nära till tårarna. Där och då jag kände att det var slut.
– Det var en fantastisk tid att få syssla med sin hobby och ha den som sitt levebröd. Samtidigt offrar man mycket. Man rutar in sin livsstil efter att äta, sova och träna. Familjen har fått anpassa sig också. Nu kan jag känna att jag inte värdesatte det tillräckligt. Till de som är i fotbollen nu vill jag säga: njut! Någon gång kommer man att få sluta.
Kristian "Pligg" Bergström, en av de stora profilerna inom ÅFF genom åren. Ett av hans största fotbollsminnen är från Skytteholm 2009 när ÅFF tog sig tillbaka till Allsvenskan och 1500 tillresta ÅFF-supportrar jublade.
Han har fortfarande engagemang och hjärta för ÅFF. Han är tränare för U19-laget där sonen Albin Bergström, som går sista året på fotbollsgymnasiet, spelar.
– Nu har Albin tagit klivet upp i A-laget. Det känns stort, men får mig också att fundera på om jag ska kliva åt sidan. Eller inte?
Frågan verkar öppen.
Du har tränarutbildningen som krävs, kan du någon gång tänka dig att ta över som A-lagstränare i ÅFF? Fick du kanske frågan redan nu under hösten - eller har du fått det tidigare?
– Jag har inte fått frågan. Skulle jag få den så skulle jag fundera väldigt noga. Jag kan absolut tänka mig att vara involverad i ÅFF:s seniortrupp.
Finns det fortfarande plats i elitfotbollen för en liten klubb som Åtvidabergs FF?
– Ja, det tycker jag, men det blir svårare och svårare. Jag tror att det kommer att gå i vågor för små klubbar, likt Degerfors, Mjällby och Åtvidaberg. Det kommer att finnas tidpunkter med återväxt som gör att man kan få kontinuitet, men det kommer också att komma dalar när man inte ekonomi och inte kan köpa sig spelare.
– Egentligen är svaret nej. Men, vi har bevisat tidigare att det går och jag tror att vi kan göra det igen. Det är lite som David och Goliat, att kunna mäta sig med de stora klubbarna.
Hur ser du på ÅFF:s utveckling som klubb, sedan du slutade som spelare?
– Trots att jag är tränare för P19 har jag inte insyn i allt, men jag har en känsla av att det är stabilt och hållbart i dag. Klubben har inte ett skuldberg längre och man har kunnat balansera sin budget. Det är en förening med A-lag, fotbollsgymnasium och P19 i pojkallsvenskan, det är inte dåligt.
Vad kan du sakna mest och minst från tiden på elitnivå?
– Jag har en annan frihet nu, men jag saknar att spela fotboll. Det finns inget roligare. Jag har identifierat mig med fotbollen, fått mycket uppmärksamhet och tillhörighet. Jag kan sakna förberedelserna och att få mäta sig mot sina motståndare. Men jag saknar inte att behöva anpassa mig efter alla rutiner.
Han tystnar en stund och dribblar sina båda karriärer mot varandra:
– Fotbollen är lite som en drog. Den speglar ens mående. Euforin efter en bra prestation ger en kick. Jobbet i dag ger en annan form av tillfredställelse. Jag trivs med det också.