Marianne Feldt har drivit bowlinghallen i cirka tolv år och numera jobbar båda döttrarna och maken i hallen. Sandra, 22 år, sköter i huvudsak maskinerna.
Redan i trappan utanför bowlinghallen hörs de klassiska ljuden från rullande klot och fallande käglor. Det är lättsam stämning och skratt. Vid bardisken sitter Marianne Feldt som har drivit Atvidbowl som ett familjeföretag de senaste tolv åren. Men om tekniken strular med käglor och klot som fastnar är det oftast 22-åriga dottern Sandra Feldt som rycker in.
22-åriga Sandra Feldt har bra koll på maskinerna bakom bowlingbanorna.Hon jobbar som även lastbilschaufför på familjens åkeri.
– Jag sköter maskinerna medan mamma tar hand om matlagning och administration, säger Sandra som hjälper till i bowlinghallen två till tre kvällar i veckan, plus under helger om det är match.
Hon klättrar vant omkring i maskinutrymmet för att fixa de problem som uppstår.
– Maskinerna är mycket mer avancerade än vad folk tror, men det är ganska enkelt att rätta till om något blir fel.
För några år sedan fanns planer på att bygga en ny bowlinghall eftersom maskinerna var i dåligt skick. Men det lades på is och den befintliga tekniken rustades upp istället.
– Det är inte alls lika mycket strul längre, spelen flyter på bra.
Samtidigt gör det att kvällarna i bowlinghallen ibland kan kännas långa, konstaterar Sandra som tycker om att vara sysselsatt.
Bowlingkloten ligger redo att användas.
– Det är ju bra när allt funkar, men det är också kul när något händer. Det känns skönt att jag är den som kan lösa problemen.
Till vardags är hon lastbilschaufför i familjens åkeri. Under gymnasiet läste hon djurvård, men parallellt växte fordonsintresset och tanken på att köra lastbil. Snart tog hon körkort för både lastbil och släp.
– Jag tycker det är fränt med så stora bilar, skrattar hon.
Sandra tycker det funkar bra att jobba så nära familjen. Chaufföryrket är ganska ensamt och den sociala biten får hon mest under kvällarna i bowlinghallen.
14-åriga Tyra Fyrsten har spelat bowling i tre år och tycker det allra roligaste är att träna. Bland ungdomarna är hon just nu enda tjejen. På torsdagar spelar hon Korpen med mamma. Att ha pappa som tränare tycker hon är positivt.
"Han är lugn och kommer med bra råd".
Tränaren Marcus Fyrsten kommer med råd och hjälper de yngre spelarna under träningspasset. I höstas valde klubben att ta bort den tidigare 10 års-gränsen, vilket innebär att de barn som vill kan börja tidigare. "Det här är ju nästa generations bowlingspelare. Vi behöver ju påfyllnad och klubben är på frammarsch" säger Marcus.
Ikväll är Marcus Fyrsten på plats och håller i träningen för både vuxna och ungdomar. Han gläds över uppsvinget i ungdomsgruppen den senaste tiden.
– Nu har vi snart ett tiotal ungdomar igen i blandade åldrar. Det är jättekul.
Nioåriga Algot Wallgren som började spela i våras är nöjd med kvällens spel.
– Jag tyckte det var kul eftersom jag fick ned många käglor.
Algot Wallgren, 9 år, började spela bowling i januari. Redan efter några gånger har han blivit bättre och är nöjd med kvällen.
Vid tekniska problem som får spelet att stanna av, klättrar Sandra Feldt in i maskinrummet och kollar vad som behöver fixas.Maskinerna servas varannan månad av Sandras farbror.
Sandra gläds över att fler spelar igen.
– När vi tog över var det jättemycket folk hela tiden, men sedan kom det färre under några år. Det känns som att det börjar ta sig igen och nu har vi flera större sällskap.
Själv spelar hon inte bowling längre.
– Nej, när jag spelade fick jag höra att jag hade fel teknik, så då la jag av. Men nu är det flera som spelar på det sättet.