Det var på onsdagsmorgonen som en person larmade räddningstjänsten om en bostadsbrand. Enligt inringaren slog lågor ut från fönstren.
Räddningstjänsten skickade tre fordon från Åtvidaberg och en befälsbil från Linköping.
Även ambulans och polis ska ha larmats till platsen.
Framme vid Lämmantorp kunde samtliga vända tillbaka. Torpet, som ska ha byggts under 1860-talet, brann avsiktligt och under kontroll.
– Vi har behov av att avveckla hus som ingen vill bo i eller hyra som sommarhus, säger Jonas Nilsson, vd på Baroniet Adelswärd.
Han förklarar att Lämmantorp var ett sådant.
– Det var uttjänt, slitet, mögligt och förbrukat. Ingen har satt sin fot där på många år. Vi borde eldat upp det tidigare.
Den planerade eldningen anmäldes inte, varken till räddningstjänsten eller till kommunens bygg- och miljökontor.
– Vi har inga sådana krav. Det finns ingen anmälningsplikt, men självklart är det bra om man meddelar oss, så vi vet om vi får in larm, säger Sylvia Rydström, kommunikationsstrateg på Räddningstjänsten Östra Götaland.
På bygg- och miljökontoret uppger verksamhetschef Johan Älvedal att den planerade eldningen borde ha anmälts genom en rivningsanmälan.
– Utanför detaljplanelagt område ska man göra en rivningsanmälan med en rivningsplan, där man specificerar vilka material som finns och vad som ska tas bort inför eldning och skickas för deponi.
Johan Älvedal konstaterar att så inte skett.
– Jag har varit i kontakt med Jonas Nilsson och framfört att rivningsanmälan ska göra om det blir fler tillfällen.
Jonas Nilsson tar till sig av RTÖG:s önskemål om anmälan. Samtidigt beklagar han om Baroniet gjort fel som missat rivningsanmälan.
– Informationen är luddig och svårtydd. Jag har tolkat det som att vi inte behövt göra en anmälan.
I fallet med Lämmantorp uppger han att torpet bestått av timmer och lertegel.
– Det fanns inget miljöfarligt i den gamla torpstugan.
Inom Baroniet finns ytterligare ett par gamla byggnader som Jonas Nilsson räknar med ska eldas upp.
Varför eldar ni upp gamla hus?– Det beror på samhällsförändringar och trender. Vi har hyrt ut dessa hus tidigare, men intresset har avtagit. Vi hyr inte ut på kort tid och människor vill inte binda sig till att hyra året runt.
Han fortsätter:
– Det rör sig också om hur med låg standard, med utedass och kanske kök från 30-40-talen.
Är det inte sorgligt att gamla hus och del av ett kulturarv försvinner?– Det är synd att det blir färre hus på landsbygden, men vi eldar inte upp några klenoder. Det är hus som är riktigt dåliga, kanske farliga och där några börjat plundra dem.
Jonas Nilsson uppger att Baroniet under de senaste 15 åren tagit bort tiotalet hus. Kring de två som omnämndes Malmvikehusen uppstod en debatt om bevarande.
– Vi försökte till och med sälja dem på rot för bortforsling, men ingen ville ha dem. Det slutade med att räddningstjänsten fick dem som övningsobjekt.
Finns det alternativ till att elda upp husen?– Ja, vi har under 2000-talet avyttrat runt 15 fastigheter genom avstyckning och försäljning, men vi väljer själva om vi vill avstycka.