Den sista politikern skjuter in sin stol, säger tack för samtalet och lämnar Askeby skolas matsal.
Klockan är strax före nio på måndagskvällen. Joakim Andersson tar en klunk vatten ur muggen och bildkanonen som projicerat information från datorn på den vita duken bakom släcks.
En och en halv månad har gått sedan chockbeskedet nådde föräldrarna i Askeby om att bygdens skola kanske ska läggas ned, tillsammans med skolorna i Örtomta och Vårdsberg.
I stället ska 220 barn i området bussas till Bankekind - en skola som ska byggas ut och eleverna i sjätte klass skickas till Linghem.
-- Jag blev bestört. Det är oerhört synd. Inte minst med tanke på alla de barnfamiljer som flyttat hit och nu får besked att skolan kanske försvinner, säger Joakim Andersson som har ett barn i Örtomta skola och ett i Askeby.
I stället för att resignera inför tjänstemännens förslag mobiliserades till synes oanade krafter i bygden.
Tvåbarnspappan Lars Tomasson, vars äldsta barn börjar ettan till hösten, flyttade till Örtomta för ett år sedan.
-- Det här har verkligen fått folk att gå samman, säger han.
Hittills har tre arbetsgrupper med föräldrar och personal lagt ned drygt 600 timmar på att sprida information och nagelfara förslaget.
De har gått till ursprungskällorna och granskat sifferunderlaget. Tagit fram egna förslag på hur kommunen kan spara pengar utan att lägga ned skolorna.
De har samlat till stormöte med politiker och i måndags kväll träffade föräldragruppen ledamöter ur barn- och ungdomsnämnden.
Det blev ett, som Joakim Andersson säger, bra möte:
-- Jag tror de tar till sig och inser att vi har fog för våra kommentarer. Det finns möjligheter att hitta fullt acceptabla lösningar som ger besparingar utan att det får förödande konsekvenser för bygden. För det är risken med förslaget som tjänstemännen lagt.
Huvudargumentet är att kommunens besparingsförslag inte ger så stora effekter som sagts, att skolan i Bankekind blir för trång och att barnen får orimligt långa skoldagar med mycket tid på skolbussen på en allt för dålig väg.
Dessutom slår en nedläggning hårt mot bygden och tillväxten.
Tvåbarnspappan Jan Hederén säger att det inte går att bygga ut skolan i Bankekind tillräckligt och samtidigt göra stora besparingar.
-- Vi har visat politikerna att vårt material baserar sig på samma källor som tjänstemännen haft tillgång till men vi kommer till helt andra siffror. Vi kan visa hur vi räknar och hittills har jag inte träffat en politiker som sagt att vi räknat fel.
Han är förvånad att det skiljer så mycket mellan deras egna och tjänstemännens beräkningar.
-- Otäckt att det är så pass svagt, att de gjort sådana räknefel när de till exempel summerat elevantal och gjort antaganden som inte stämmer när det gäller busskostnader. Och sagt att man kan ha en skola med över 200 elever med en matsal som är anpassad till mellan 30 och 40. Hur ska det gå till? Ska vi lära barnen att de ska kasta i sig maten på 20 minuter?
Redan i dag är det trafikproblem när barnen ska lämnas och hämtas i Bankekind, konstaterar Jan Hederén.
-- Detta på en skola som ska ha betydligt fler barn. Skolgården är lagom för dem som finns där i dag, men med tre gånger så många elever plus nya byggnader, då blir det inget kvar.
-- Samtidigt föreslås nedläggning av skolor som fungerar bra, som saknar renoveringsbehov och som det nyligen investerats bortåt tio miljoner kronor i de senaste fem åren.
En skolnedläggning kan bli ett hårt slag mot de små orterna och mot tillväxten.
-- Det här är ett praktexempel på sektorism inom kommunen. Skolan tittar på sina frågor, struntar i att det ligger va-nät nedlagda här ute, att man säljer tomter tvärs över vägen, att man gjort renoveringar i byggnader och skola och satsat pengar på att affären i Askeby ska vara kvar, säger Jan Hederén.
Ett förslag som föräldrarna troligen lägger fram till kommunpolitikerna är att ha en mellanstadieskola i Askeby, en lågstadieskola i Örtomta och en lågstadieskola i Bankekind.
-- Det tror vi är mest realistiskt, säger Jan Hederén.
Barn-och ungdomsnämnden fattar beslut den 23 september.
Fotnot: Tjänstemännen i Linköpings kommun föreslår att nio skolor ska läggas ner inom tre år: i Skeda, Västerlösa. Örtomta, Askeby, Vårdsberg och Malfors. Vidare Bäckskolan i Linköping samt skolorna på Järnålders- och Stenåldersgatan. Över 2 000 elever skulle då tvingas att byta skola. Det ger 25 miljoner kronor i besparingar på lokalutgifter, hävdar tjänstemännen.