Askeby kloster är Östergötlands okända kloster. Men i sommar blir det lättare att föreställa sig hur klostret en gång såg ut.
Så sent som på 1940-talet fanns tydliga ruinspår söder om den medeltida kyrkan i Askeby, sydöst om Linköping. I dag finns knappt några skönjbara upphöjningar i gräset. Den senaste tiden har en grävmaskinist och en arkeolog varit i arbete vid kyrkan. Men det har inte handlat om någon egentlig utgrävning. Bara grunda gångar har grävts.
Dessa ska fyllas med vitt grus för att markera var klostrets korsgångsmurar gick.
På den plats där klostergårdens brunn tros ha legat ska ett blomsterarrangemang anläggas.
-- Det är ett sätt att till rimliga kostnader kunna tydliggöra för folk att här legat en viktig byggnad, säger Sven Hellström, pensionerad historielektor och mycket engagerad i klostrets historia.
Tillsammans med lite andra åtgärder och med hjälp av en trädgårdsarkitekt ska besökarna ges en rumsuppfattning av klostret och klostergården som hittills bara ett tränat öga kunnat få.
Riksantikvarieämbetets modeord för att åskådliggöra historien på detta och liknande sätt är "visualisera".
-- Jag tycker nog att det gamla svenska ordet "förtydliga" passar bättre, säger Sven Hellström och ler i mungipan.
Några större arkeologiska utgrävningar av Askeby kloster har faktiskt aldrig skett.
De välkända klostren i västra Östergötland, med Vadstena i spetsen, har där-emot grävts ut och dokumenterats i flera omgångar under hela förra seklet.
-- Askeby kloster har glömts bort. När vi berättar för hembygdsfolk från byarna runtomkring blir de häpna när de får höra att det legat ett kloster här, säger Jonny Stammarnäs, ordförande i kyrkosamfälligheten som beställt arbetet.
Först på 1990-talet gjordes en första mindre förundersökning i Askeby, i samband med ledningsdragningar.
Då, liksom nu, var en arkeolog på plats för att kontrollera att inget skadas, ett krav som alltid finns vid grävningsarbeten i fornlämningsområden.
Så att säga på köpet hittade man dubbla murrester från korsgångarna, dels i väster, dels i öster.
I öster var en av murraderna, troligen en husvägg, målad och dekorerad.
Ytterligare några mindre undersökningar har kompletterat bilden.
-- Nu har vi också hittat vad som antingen är murrester eller grundstenar till en byggnad i söder, berättar arkeolog Annika Konsmar. Vi har också blottlagt lite av den källare som fylldes igen på 1950-talet.
Dessutom har en karta från 1698 över Askeby med klosterruinerna inritade nyligen hittats av Jan Eriksson, antikvarie på länsstyrelsen och numera även i stiftet. Han fick en ingivelse att gå in på Lantmäteriverkets historiska kartdatabas och blev glatt överraskad.
Nästan inga skriftliga källor om Askeby kloster finns annars bevarade.