Tveksamma bidrag till åtgärder mot storskarv i Roxen

I januari 2020 fick Roxens fiskevårdsområdesförening (RFVOF) länsstyrelsens tillstånd till en omfattande skyddsjakt på storskarv i sjön till och med år 2025.

Kommunen har beslutat om ett föreningsbidrag utan någon som helst diarieföring, menar debattören.

Kommunen har beslutat om ett föreningsbidrag utan någon som helst diarieföring, menar debattören.

Foto: Billy Wiberg/arkiv

Debatt2021-10-19 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tillståndet är förknippat med en del villkor. Bland annat ska hänsyn tas till det rörliga friluftslivet och övrig fågelfauna. Vidare ska RFVOF till länsstyrelsen årligen redovisa antal skjutna fåglar och förstörda ägg samt låta bekosta räkning av antalet fåglar i sjön och rapportera antalen.

Uppenbarligen ansåg styrelsen för RFVOF att tillståndet översteg föreningens resurser när det gäller såväl kostnader som praktiskt genomförande. Man ansökte hos Linköpings kommun om ett femårigt bidrag på runt 100 000 kronor/år för att sköta jakten. Det gällde bland annat hyra av båtar inklusive bränsle liksom bygge av ny brygga. Vidare kikare och arvode till skarvräknarna och ammunition till jägarna. Till och med ansökte man att kommunens egna så kallad skyddsjägare skulle hjälpa till att skjuta skarvar mot ersättning.

Kommunens sakkunniga tjänstemän på natursidan avstyrkte i ett PM att kommunen skulle engagera sig i ärendet. De ansåg bland annat att detta kunde strida mot kommunallagen och att kommunjuristen borde ge sina synpunkter angående lämpligheten i ett kommande beslut. Ändå beslutade kommunen under våren 2021 om ett driftsbidrag till RFVOF på 80 000 kronor. Beslutet bakades in i ett totalt bidrag på 500 000 kronor för arbete mot invasiva arter, främst växten vattenpest, i Roxen. I beslutet avsätter kommunen dessutom 30 000 kronor till en konsult att sköta de fågelräkningar som RFVOF enligt länsstyrelsens beslut själva ska stå för. 

Utbetalningen från ekonomiavdelningen saknar sedvanliga underlag, till exempel diarieförda beslut, utan hänvisar enbart till ”Driftsbidrag ... enligt kommunikation via epost”. Önskemål att få ta del av beslutsprotokoll och den mejlkommunikation som ligger bakom bidraget till RFVOF har inte beviljats. Det finns inga diarieförda dokument i ärendet, inte ens om den halva miljonen till arbete mot invasiva arter, dit för övrigt inte skarven hör enligt Naturvårdsverkets klassning. Hela beslutsgången har gått under radarn.

Varför denna mörkning? Kanske för att bidraget baseras på politikers löften och beslut utan saklig grund och förankring. Kommunalrådet Demirok deltog i RFVOF:s årsmöte 2019 och talade enligt mötesprotokollet på föreningens hemsida ”angående problemet med skadedjur (i vårt fall skarven)”. I ett styrelseprotokoll från november 2020 står att ”Niklas Borg kommunstyrelsens ordförande ... ställer sig bakom Demiroks utlovade stöd till föreningen”. I ett mejl från RVFOF till kommunens näringslivskontor någon vecka innan står att ”Murre har tidigare nämnt … 400 till 500 tusen kronor …”. Det verkar alltså som om politiska löften om bidrag givits till RFVOF långt innan beslutet om dem togs. Då väger tjänstemännens avvikande åsikter lätt och transparenta beslut undviks.

Kommunen har sammanfattningsvis beslutat om ett föreningsbidrag utan någon som helst diarieföring. Man lämnar på begäran inte ut på vilka grunder beslutet är taget och vem som fattat det. Bidraget bakas in i ett större bidrag på felaktiga grunder om att skarven är en invasiv art. Kommunen tar också på sig en kostnad (för fågelräkning) som RFVOF enligt länsstyrelsens beslut själva ska stå för, vilket kan strida mot kommunallagen 2 kap. 2§. Ja, hela beslutet kan strida mot andra paragrafer i lagen. Det finns all anledning att granska detta ytterligare, inte minst juridiskt.