Trafiksignalen i Sverige fyller 95 år

Utan signalanordningar skulle det bli kaos i trafiken. Det insåg vi redan under det tidiga 1900-talet när de första trafikljusen sattes upp i Sverige. Men i framtiden kan de bli överflödiga.

Trafikljus har funnits i olika former sedan 1868. Vid Atlasgatan under S:t Eriksbron i Stockholm testas nya gatusignaler, troligtvis någon gång på 1930-talet.

Trafikljus har funnits i olika former sedan 1868. Vid Atlasgatan under S:t Eriksbron i Stockholm testas nya gatusignaler, troligtvis någon gång på 1930-talet.

Foto: Tekniska museets arkiv

Transporter2020-08-03 08:48

Världens allra första trafikljus installerades utanför det brittiska parlamentet i London den 10 december 1868. Det bestod av en gaslykta med rött glas åt två håll och grönt glas åt de andra två. Lyktan roterades av en polisman.

Bara någon månad senare exploderade lyktan och försöket avbröts. Sedan dröjde det nästan 50 år innan trafiksignaler åter togs i bruk på allvar, enligt National Geographic.

I Sverige började den första trafiksignalen användas i januari 1925. Den fanns i korsningen Vasagatan–Kungsgatan i Stockholm. Signalväxlingen styrdes också där av en polisman på plats.

Svensk standard

Till en början hade signalsystemet bara två huvudfaser, rött och grönt. Men ganska snart – på 1930-talet – började man i stället använda den så kallade Stockholmsmetoden. Den innebar att man visade rött–gult respektive grönt–gult i mellanfaserna.

Stockholmsmetoden blev officiell svensk standard 1937 och ändrades först helt år 1999 till dagens Europaanpassade signalväxling utan grön–gult i mellanfasen.

Sedan dess har det hänt mycket. Nu finns det ungefär 600 olika anläggningar med i runda tal 11 000 signallyktor enbart i Stockholm. Behovet av trafikreglering förändras hela tiden i takt med hur trafiktrycket på olika vägar och gator ökar och minskar.

Kommun och stat

Prem Huq är handläggare på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Han arbetar bland annat med att stödja kommunerna i frågor som rör trafikljus. Han förklarar att det är väghållaren som bestämmer om och var trafikljusen ska sättas upp. Alltså kommunerna själva. På statliga vägar är det Trafikverkets ansvar.

– Det är viktigt att trafikljusens signalscheman är optimala. Det ska vara rött, gult respektive grönt bara så länge det behövs. Annars blir acceptansen från trafikanterna lägre. De större kommunerna har egna experter som sköter detta, medan andra tar hjälp av konsulter eller entreprenörer, säger Prem Huq.

Längre väntetider kan ha orsaker man inte alltid ser som trafikant. Trafikljuset kan till exempel vara länkat till en rad andra ljus. Samordningen är viktig för att få flyt och en ”grön våg”.

Framtiden då? Då skulle trafikljusen kunna vara ett minne blott. Men det bygger på att vi har självkörande bilar med en rad sensorer som kommunicerar med varandra och gör att vi inte behöver stanna och vänta vid korsningar.

Till en början hade signalsystemet bara två huvudfaser, rött och grönt. Stadsvy med trafikljus från North Las Palmas Avenue i Los Angeles, USA.
Till en början hade signalsystemet bara två huvudfaser, rött och grönt. Stadsvy med trafikljus från North Las Palmas Avenue i Los Angeles, USA.
Köra eller stanna?

+ Som trafikant ska du i första hand lyda polisens tecken. I andra hand trafiksignalerna.

+ Finns det ingen trafiksignal ger vägmärken företräde.

+ I övrigt är det högerregeln som gäller.

+ Att bli stående länge vid rött ljus kan fresta på och det är lätt att tro att något har blivit fel. Då ökar även benägenheten att köra mot rött. Men gör inte det – straffet kan bli indraget körkort.


Allt fler trafikljus

+ Man ville förbättra framkomligheten och därför började trafiksignaler användas för snart 100 år sedan. Innan dess hade polisen hjälp av semaforer med texten kör respektive stanna.

+ I Stockholm sattes de första upp 1925 och 1926 fick även Gävle sitt första trafikljus. Det fanns i korsningen Nygatan–Stora Esplanadgatan och blinkade gult åt alla håll. Det fungerade som ett rundningsmärke för bilar, cyklar och hästskjutsar, enligt Arbetarbladet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!