Svar till ”Det är inte skolan som skall lösa alla samhällsproblem” (13/3).
Att ta del av rektorernas synpunkter är beklämmande eftersom de varken ger stöd till utsatt personal eller tar ansvar. Istället förmedlas krav på lösning av skolans problem till socialtjänsten och politikerna. Skolan ska självklart ta ansvar och lösa de ordningsproblem och övriga svårigheter som uppstår i skolan.
Rektor är skolans ledare och ska ansvara för en trygg arbetsmiljö i enlighet med gällande lagstiftning för elever, lärare och övrig personal. Rektor skall dessutom följa upp skolans kunskapsresultat och vara pedagogisk ledare i syfte att gagna varje elevs optimala lärande och utveckling.
Studiero och trygghet är den enskilt största förutsättningen för goda skolresultat enligt olika undersökningar.
Både Pisa-mätningar och Skolinspektionen har påtalat bristen på studiero i många svenska skolor. Vidare betonar skolforskare behovet av tydliga mål och ordningsregler samt att skolan förmedlar höga förväntningar på eleverna och deras föräldrar.
De elever som stör, hotar, mobbar och våldför sig på lärare och elever ska i samråd med föräldrar placeras i mindre grupp för att få adekvat hjälp.
Föräldrar och hemmiljön är i många fall grundproblemet och därför är det förkastligt att inte kräva deras ansvar och medverkan för det egna barnets svårigheter oavsett vilka de är.
Det kan mycket väl vara så att låg språkutveckling bidrar till oro och när orden inte finns kommer slagsmålen, hoten och mobbingen.
Språkförskola och skolintroduktion för alla 6-åringar med föräldrar kan kanske på sikt ge en tryggare och trivsammare skolmiljö. Dessutom hade vi under min tid som skolkurator ett särskilt återkommande program för samtliga elever i lågstadiet om ordningsregler, gott kamratskap och gemenskap.