Sedan 1 april har de slutat ge pubertetsblockerande hormoner till barn under 16 år. De har även beslutat att behandling med könskonträra hormoner till unga mellan 16 och 18 år enbart får ges inom ramen för klinisk studie godkänt av Etikprövningsmyndigheten. Unga vuxna i åldern 18–25 bör inkluderas i den nya policyn.
Könsdysfori handlar om att upplevd könsidentitet inte stämmer överens med det registrerade könet. Det innebär ofta ett stort psykiskt lidande och en försämrad förmåga att fungera i vardagen.
På 10 år har diagnosen könsdysfori på barn och ungdomar ökat med 1 500 procent. Ökningen är störst bland unga födda som flickor.
De som drabbas av könsdysfori mår ofta väldigt dåligt och har stort behov av vårdinsatser. Utredning av unga med könsdysfori genomförs ofta inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), men det finns inga objektiva kriterier för att ställa diagnosen, utan det handlar om den unga människans egna upplevelser av sin identitet.
De behandlingar som erbjuds då diagnosen könsdysfori ställts omfattar bland annat läkemedel, kirurgi, och psykologstöd.
Unga födda som flickor som får diagnosen könsdysfori kan idag erbjudas behandling med testosteron för att utveckla en mer manlig kropp. Denna behandling är så kallad ”off-label”, vilket betyder att läkemedlet inte är godkänt för användning på dessa patienter.
Det innebär i sin tur att kunskapen om vilka biverkningar användningen kan ge, både på kort och lång sikt, är bristfällig.
Karolinska sjukhuset motiverar sina ändrade rutiner för behandling med att det finns risk för irreversibla långtidseffekter så som hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, infertilitet, cancer och tromboser.
Detta gör det svårt att väga nyttan av behandling mot riskerna, och det gör det orimligt att förvänta sig att en ung människa ska kunna ge informerat samtycke.
För klinisk forskning, som det är frågan om när man gör experiment på människor, finns ett regelverk. När könsdysfori behandlas utanför regelverket för klinisk forskning, är vetenskaplig uppföljning omöjlig.
Universitetssjukhuset i Linköping har enligt SVT beslutat att följa Karolinska sjukhusets exempel om att all könsförändrande behandling av minderåriga ska göras inom ramverket för klinisk forskning.
Kunskapsläget för behandling av 18–25-åringar är lika svagt som för minderåriga, och jag uppmanar nu de ansvariga att även inkludera unga vuxna i beslutet.
Det är genom forskning godkänt av Etikprövningsmyndigheten som vi säkrar kvalitet och bygger kunskap för att utveckla bättre behandlingar, för minderåriga, för unga vuxna såväl som för vuxna.