Det är några av de punkter som årsredovisningen för Mjölby kommun visar, och som delvis skapade diskussion när kommunfullmäktige hade möte på tisdagkvällen. Enligt förvaltningsberättelsen gick fler ungdomar ut grundskolan med godkänt i alla ämnen än tidigare år och fler blev därmed behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram. Men kommunens mål var högre satta än så.
– Utbildning är ett av de områden som vi fokuserat på men där vi inte lyckats uppfylla våra mål, sade Cecilia Burenby (S) när hon sammanfattade hur 2020 varit för kommunen. Vi vill ju att Mjölby ska ha en skola som är i Sverigetoppklass.
Moderaten Lars-Åke Pettersson funderade på om otrygghet i skolan kan hänga ihop med psykiska ohälsa bland barn och unga och att detta i sin tur kan leda till låg närvaro och sämre skolresultat.
– Det här är något av de viktigaste frågorna vi har att hantera kommande år, sade han. Jag tror att vi alla vill nå fram, frågan är vad som krävs.
Birgitta Gunnarsson (C) knöt utbildningsfrågan till utvecklingen av näringslivet och gladde sig åt att samarbetet mellan näringslivet och skolorna har lett till att många gymnasieelever är engagerade i Ung Företagsamhet.
– Även om inte alla kommer att bli företagare ger det oss en framtidstro att många vill vara med och jobba med företagsamhet.
Ett annat mål som hon lyfte var att förmedla och förankra demokratiska principer och medborgerliga rättigheter. Där ingår bland annat arbetet mot våld i nära relationer.
– Vi jobbar och jobbar med frågan, och det är svårt att komma framåt i de här svåra frågorna, sade hon och uppmanade åhörarna att grannar, släkt, vänner måste ta hand om varandra och se till varandra.
Även Sverigedemokraten Runar Öhman hakade på diskussionen om otryggheten i kommunen.
– Trygghetsmålet förtjänar eftertanke, sade han. Trenden har gått neråt och brotten blivit grövre. Det stor skillnad mot när jag flyttade hit, Mjölby har utvecklats till ett otryggt samhälle.
Han efterlyste föräldraperspektivet som han ansåg saknades i åtgärdsprogrammet för att öka trygghet, förbättra skolresultat och psykisk ohälsa.
– Jag tror inte på enskilda insatser i skolan. Det krävs en helhetslösning och jag skulle önska att majoriteten gått in mer för att titta på konkreta åtgärder för att vända den negativa trenden.
Även revisorerna, som sammantaget i revisionsberättelsen gav kommunen godkänt, pekade på vissa brister när det gällde likvärdig skola och samordning mellan skola och det sociala för att minska psykisk ohälsa hos barn och unga och att förhindra självmord.
– Vi har sett en väldig förbättring när det gäller den ekonomiska redovisningen men inte samma stringens när det gäller att uppnå de övriga målen, sade Yngve Welander, ordförande för revisorerna.
Att ekonomin går bra beror inte bara på de statliga stöd som också Mjölby kommun fått. De kommunala förvaltningarna har också gjort sina läxor och arbetat medvetet för att hålla sina budgetar. Samtliga redovisar överskott, störst överskott har social- och omsorgsnämnden med 13,3 miljoner kronor och utbildningsnämnden med 10,6 miljoner kronor. Totalt redovisade nämnderna ett överskott på 35,3 miljoner kronor. Resultatet för kommunen som helhet blev 72,5 miljoner kronor mot budgeterat 9,6 miljoner. Den främsta orsaken till det höga resultatet är bland annat de generella statsbidragen på 52,2 miljoner kronor som kommunen fått.