Regionen har granskat samtliga dödsfall där personer avlidit i covid-19 på särskilda boenden eller i hemmet. När granskningen gjordes hade 240 personer avlidit. Av dem dog 51 procent utanför sjukhus och det är dessa dödsfall som regionen nu har granskat (122 personer).
En genomgång av journalerna visar att en majoritet av dem som avlidit utanför sjukhus hade bakomliggande sjukdomar, hög ålder och måttlig samsjuklighet. Hälften av de avlidna var över 88 år.
I samtliga fall har dödsorsaken varit covid-19 men andra sjukdomstillstånd kan ha bidragit eller varit avgörande för dödsfallet, som hjärtsjukdom, lungsjukdom eller demens. För 15 procent av dödsfallen bedömdes covid-19 vara den direkta dödsorsaken, hos 70 procent var covid-19 en bidragande orsak och hos 15 procent bedömdes dödsorsaken bero på annan sjukdom, oftast hjärtsjukdom.
Tio procent av de avlidna saknade vårdplan. Och hos dem som hade vårdplan framgick det oftast när sjukhusvård skulle övervägas. Bedömningen gjordes oftast i livets slutskede.
Stefan Franzen, medicinsk direktör på chefläkarenheten i regionen, kommenterar resultatet:
– Det var en större andel som inte hade vårdplan när covid-pandemin bröt ut. Det är önskvärt att så många som möjligt har en vårdplan. Sedan blev det en enorm ansträngning att få vårdplaner på alla boenden. Jag är ändå positivt överraskad att 90 procent hade vårdplaner. Nu är vi uppe i princip i att hundra procent har vårdplaner. Det var säkert en del av de som avled i början av pandemin som inte hade hunnit få det. Det var olyckligt.
Rapporten visar att typiska symptom hos de avlidna i början av covid-19 var bland annat andningssvårigheter, hosta, hög andningsfrekvens och låg syrgasmättnad. I den palliativa behandlingen har syrgas endast använts i enstaka fall. I stället har morfin varit basen i behandlingen. Den begränsade tillgången på syrgas på boenden har varit en fråga som diskuterats mycket i media.
– Frågan har varit upp i den regionala sjukvårdsledningen och man har konstaterat att det oftast inte är behövligt i palliativ vård som det handlat om i högre utsträckning. Sedan kan det vara några fall där man av olika skäl tycker att det skulle vara bra med syrgas, men då har vi inte sagt nej till det. Där lyssnar vi på vad svensk expertis säger om palliativ vård, det var också en nationell fråga, säger Stefan Franzén.
Enligt regionens rapport har det sällan varit symptom från luftvägarna som dominerat den sista tiden före dödsfallet utan oftare allmän försvagning.
Den övervägande delen av vårdplanerna har gjorts på distans för att minska smittspridningen men regionen anser att läkare bör öka sin fysiska närvaro på särskilda boenden.
– Det mesta vårdplansarbetet gjordes på ett bra sätt. Sedan fanns det några olyckliga undantag där det gjordes telefonledes på ett sätt som inte var helt fullödigt. Det var drygt 2 000 vårdplaner som gjordes på kort tid och i några fall fick vi indikationer på att processen inte gjordes på ett sätt som gjorde att alla kände sig trygga med det. Man hade telefonkontakt via personal och på distans.
Finns det risk att personer inte fått komma till sjukhusen trots att de skulle haft hjälp av det?
– Den här rapporten pekar inte på att man har hittat den typen av händelser. Det som är en positiv överraskning är att det var mindre kaotiskt än man hade befarat.