Övertro på övervakningskameror

Två politiker har i Corren kritiserat polisen som inte fullföljt sina planer med övervakningskameror. Anledningen verka oklar.

Det verkar som om våra lokala politiker ser kameraövervakning som ett ”quick fix”, tycker insändarskribenten.

Det verkar som om våra lokala politiker ser kameraövervakning som ett ”quick fix”, tycker insändarskribenten.

Foto: Ann-Charlotte Irhede/arkiv

Insändare2021-06-17 13:15
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men det verkar som om våra lokala politiker ser kameraövervakning som ett ”quick fix” för att komma åt olika former av kriminell verksamhet eller andra ordningsstörningar i speciella bostadsområden. 

Brottsförebyggande rådet (Brå) gjorde 2018 en internationell kunskapsinhämtning om erfarenhet av övervakningskameror uppsatta på olika platser och områden. Jag citerar deras slutsats:

”Resultaten ger ett starkt stöd för att kamerabevakning generellt sett fungerat brottsförebyggande i Storbritannien, men däremot inte sammantaget i USA även om det finns studier med positiva resultat även från det landet. För övriga förekommande länder, varav ett är Sverige, är underlaget för litet för att kunna dra säkra slutsatser.”

Då övervakningskameror även påverkar medborgarnas integritet – exempelvis ser om jag petar i näsan, tar en klunk ur min medhavda flaska, ger min kvinnliga granne en kram, tar ut kontanter via bankomateller beter mig på något annat sätt som inte är straffbart men möjligtvis avvikande – så tycker jag att de två lokalpolitikerna funderar än en gång på vad som vore mest effektivt för att medborgare ska känna sig mindre oroliga då de befinner sig på ”utsatta” områden. 

Dessa områden finns givetvis inte bara i exempelvis Berga. Även en nattlig promenad hem längs Ågatan kan ibland kännas osäker.

Hoppas de två politikerna inte tror att flera övervakningskameror ska ge extra valsedlar inför valet 2022. Eller?