Vissa yrkesprogram på gymnasiet har få elever och eftersom kommunen i huvudsak ersätter utbildningarna utifrån elevantal innebär det att man får svårt att få ihop ekonomin. Situationen är liknande på flera landsbygdsskolor konstateras det i bildningsnämndens årsredovisning för 2020.
– Vi är medvetna om att det kanske inte är de mest ekonomiska besluten att ha mindre skolor, men det är ett ställningstagande som vi har gjort politiskt, säger bildningsnämndens ordförande Mark Henriksson (M).
Att flera landsbygdsskolor har underskott är dock inget som hotar deras framtid menar han. Bildningschefen Per-Arne Sterner menar också att kommunen därför kan behöva tänka annorlunda kring enheternas ekonomi.
– Med systemet vi har i dag där man ersätter i huvudsak utifrån antalet elever så går skolan inte ihop sig så fort de öppnar för terminen, säger han.
Per-Arne Sterner förklarar att kommunen behöver beräkna kostnader per elev för att veta hur mycket ersättningen till friskolor, men det innebär inte att kommunen internt inte kan fördela resurserna enligt en annan princip. Han har därför initierat ett arbete där man ska se hur resurserna kan fördelas på ett annat sätt mellan kommunens grundskolor.
– Då får man göra en objektiv bedömning av vilken summa som är rimlig för att driva respektive skola, säger han och fortsätter:
– Jag tror att ett annat tänk kan vara bra ur likabehandlingsperspektiv, men också ekonomiskt.