Under höstterminen har Linköpings universitet stegvis förflyttat verksamheten tillbaka till campus – även om den största delen fortfarande bedrivs på distans.
Linnea är student på medicinska fakulteten. Hon är orolig för stundande praktik, som hon och hennes studiekamrater ska ut på efter en obligatorisk salstenta och en större fest – så kallad sittning.
– Sittningen är inte universitetets ansvar, men de kan påverka obligatoriska moment som salstentor. Jag känner oro för våra kommande patienter på praktiken.
Linnea säger att alla studenter hon pratat med kommer att gå till både tentan och praktiken även om de har milda symptom. Anledningen är att tentan är en så kallad spärrtenta – klarar man inte tentan på tre försök får man inte fortsätta sin utbildning.
– Det är få som vill kasta bort ett försök och stanna hemma för att man har ont i halsen.
Likadant är det med praktiken. Missar man ett antal dagar av praktiken, så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU), blir man underkänd.
– Vi har fått tydliga instruktioner från ledningen att om man underkänns på VFU:n får man endast en chans till under hela studietiden. Bland de jag frågat är det ingen som kommer att riskera detta och därför gå till praktikplatsen även vid milda symptom.
Linnea påtalar studenters egna ansvar att bromsa coronasmittan.
– Men jag är samtidigt besviken på universitetet. De vet att det inte fungerar, ändå planerar de för en salstenta innan praktik.
Varför skulle universitetet veta att det inte fungerar?
– De borde se det. De flesta studenter håller inte avstånd, pluggar tillsammans, sitter i grupprum, festar. Själv har jag skrivit mejl till den coronamejl vi blivit hänvisade till, men inte fått något svar.
Linnea är själv i riskgrupp och har inte bestämt sig för om hon ska skriva tentan. På LiU:s hemsida står det att studenter i riskgrupp ska vända sig till studievägledaren.
Har du gjort det?
– Nej, det har jag inte fått någon information kring.
Även Sandra, som studerar på Filosofiska fakulteten, ifrågasätter nödvändigheten med de obligatoriska seminarier hon nu ska ha i en teoretisk kurs.
"Vi är väldigt många studenter som känner en stor oro inför detta. Vi har försökt påtala detta för kursansvariga och programansvariga men det är ingen som vill lyssna på oss studenter", skriver hon i ett mejl.