Rutinerade forwarden – som efter en lång och framgångsrik karriär värvades till LHC från division 1-laget Halmstad i fjol – har under hösten fått en tydlig roll där han oftast matchas med talanger som Daniel Ljungman, Arvid Costmar och Elliot Ekmark.
Som en slags pappa på isen.
– Pajen (Niklas Persson, general managern) var tydlig med de tankarna redan när kontraktet förlängdes och jag trivs ypperligt där. Det är förbaskat kul att spela med de här killarna. De är extremt lyhörda, villiga att lära sig och inte minst duktiga hockeyspelare. Lägger de bara ned arbetet som krävs har de en mycket ljus framtid, säger Alexander Johansson inför hemmamötet med Leksand.
Han torkar svetten ur pannan och ler.
– Jag vet inte om det får mig att känna mig ung, men yngre i alla fall. Haha. Det driver mig framåt att jag hela tiden behöver komma in med ett fräscht sinne. När du är lite äldre är det annars lätt att du faller in i egna rutiner och håller dig till ditt eget spår. Med de här killarna…antingen får du piska på dom eller också jagar dom på dig.
– Jag trivs kanon med min roll och på hur Klas (Östman, tränaren) ser på mig som spelare. Det är svinkul faktiskt. Samtidigt har man lärt sig att det inte hjälper att gå omkring och predika och tycka en massa. Enda och bästa sättet att leda är att visa på isen.
Samtidigt som ishockeylivet ljusnat – det gör oftast det när du vinner – hymlar inte 34-åringen om svårigheterna med att vara så långt fram familjen. Han bor och jobbar i Linköping medan fru och barn i förskoleålder är kvar i närheten av Halmstad.
Det blir en påtaglig saknad som stundtals gör ont.
– Nu är det fem veckor av lång väntan innan jag får åka ned igen. Det är tuffa dagar, det erkänner jag. Min fru får dra ett enormt tungt lass hemma, säger han.
Hur tufft är det att känna så?
– Svintufft. Det är många eftermiddagar som man suttit och funderat över vad man håller på med. Om det är värt att spela och vara ifrån sina närmaste och käraste som behöver en?
Jag antar att svaret ändå är ja på den frågan.
– Hockeyn är förbaskat kul. Jag har insett att jag har lånad tid och inte kommer att få hålla på med det här i så många år till. Då gör jag det också för familjens skull. Det blir ännu viktigare att göra det så bra som möjligt. Ingen ska säga annat än att jag gav allt så länge jag höll på, säger Alexander Johansson.