Kan det komma något positivt av pandemier?

Varför har ingen (kvinnlig) regissör hittills dokumenterat den historiskt dramatiska händelse som skedde i Sveriges riksdag i december 1918?

Kampen för kvinnlig rösträtt skildrades i tv-serien "Fröken Frimans krig".

Kampen för kvinnlig rösträtt skildrades i tv-serien "Fröken Frimans krig".

Foto: FANNI OLIN DAHL / TT

Insändare2021-02-17 15:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den så avgörande händelse för i synnerhet kvinnorna, den som utspelade sig om rösträtten. Förspelet skildrades i den välgjorda tv-serien ”Fröken Frimans krig”. En uppföljare efterlyses!

Den liberale statsministern Nils Edén hade 17 december utlyst en ”urtima” riksdag på grund av ”Potatiskriget”, då förtvivlade människor inte ens hade detta livsmedel. 

Spanska sjukan, influensan som tog över 38 000 personers liv, härjade. Därav många barn och unga, som säkerligen var undernärda efter bristen på mat under första världskriget. 

Den smarte historieprofessorn Edén passade då samtidigt på att ta upp rösträttsfrågan, som liberalerna så länge kämpat för och nu lyckades kuppa igenom lika rösträtt för män och kvinnor trots hårt motstånd och med hjälp av socialdemokraterna. 

Denna historiska händelse har skildrats i boken ”1918 – När Sverige blev Sverige” av Per T. Ohlsson.

Dagens befolkning är knappast undernärd, tvärtom. Övervikt och fetma är idag ett folkhälsoproblem. Rökning och snus, där man riskerar tandlossning och dyra tandläkarbesök, är ett annat. Dessa risker ska inte underskattas i sjukdomsförloppet i den nu pågående pandemin. 

Kan den hårda verkligheten leda till något bra i slutänden? En bättre folkhälsa genom förebyggande och hälsofrämjande åtgärder har glädjande nog krattats för i tv via programmet ”Fråga doktorn – Hälsa”.

Men den spännande historien om Nils Edén återstår. Den som slutgiltigt drev igenom demokratin men också en lång rad betydande och livsavgörande reformer.