Den organiserade brottsligheten breder ut sig i rekordfart i landet och dagligen blir människor utsatta för rån och andra grova brott.
När man på kommunal nivå har fullt upp med att hantera pandemins konsekvenser blir det näst intill omöjligt att även behöva stävja de kriminella gängens framfart utan att regeringen och polisen tar sin del av ansvaret.
Regeringen har utlovat trygghetssatsningar i form av ökad kamerabevakning från polisen, men av detta löfte har inte mycket levererats. Inte heller har den nya kamerabevakningslagen bidragit till att det har blivit enklare för kommuner att sätta upp egna kameror.
Linköping har, precis som flera andra kommuner, omfattande problem med etablering av tungt kriminella nätverk. Dessa problem måste mötas med stor kraft.
Övervakningskameror är inte hela lösningen men de är viktiga verktyg för att förebygga och bekämpa den organiserade brottsligheten.
De kriminella gängen måste bort från våra gator, torg och bostadsområden så att vi kan återfå vår trygghet. Om regeringen menar allvar med att bekämpa gängkriminaliteten och det grova våldet är det hög tid att också visa det.
Det har nu gått tre år sedan regeringen ställde ut löften om ökad statlig kamerabevakning, men i Linköping och många andra kommuner i landet väntar vi fortfarande på att löftena ska infrias.
De besked vi har fått går tyvärr i motsatt riktning, regeringens låga anslag till polisen gör att risken är att det blir helt stopp i polisens kamerabevakningssatsning under resten av året. Samtidigt fortsätter Linköpingsborna att utsättas för rån och andra grova brott. Det kan vi aldrig acceptera.
Vi förväntar oss att regeringen ger polisen de resurser som krävs för att de snabbt ska kunna bygga ut kamerabevakning på allmän plats. Från kommunerna vill vi samverka med polisen och kompletterar gärna med kommunal kamerabevakning.
Men det kan inte vara rimligt att kommuner ska behöva ta över både kostnad och ansvar för kamerabevakning när regeringen inte håller vad den lovar, samtidigt som lagstiftningen sätter upp stora hinder för kommunal kamerabevakning.
Idag är det nämligen väldigt svårt för kommunerna att använda sig av kamerabevakning. För att få tillstånd att sätta upp en kamera måste övervakningsintresset väga tyngre än integritetsintresset och det kan ta många månader innan en kommun får tillstånd att sätta upp en kamera.
Vi kräver därför en förändrad lagstiftning så att kommuner får möjlighet att snabbt och effektivt sätta upp övervakningskameror i samråd med polisen.
Regeringen måste inse hur verkligheten ser ut i landets kommuner och på allvar börja agera så att utbredningen av kriminaliteten stoppas.
Sveriges kommuner är beredda att ta sin del av ansvaret men då måste även regeringen börja ta sitt och se till att polisen får tillräckliga resurser för att kunna prioritera kamerabevakning samt att lagstiftningen ändras så att det blir enklare för kommuner att sätta upp egna kameror.