Glappet mellan unga och politiken måste minska

Sveriges demokrati fyller 100 år och världen har förändrats radikalt på ett sekel. Idag är unga mer samhällsintresserade än någonsin. Samtidigt upplever knappt två av tio unga att de kan påverka sin kommun.

Uppropet Större demokrati kräver att svenska kommuner, Östergötlands inräknat, tar ställning för en testverksamhet där 16- och 17-åringar får rösta i kommunalvalet.

Uppropet Större demokrati kräver att svenska kommuner, Östergötlands inräknat, tar ställning för en testverksamhet där 16- och 17-åringar får rösta i kommunalvalet.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Debatt2021-05-20 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Glappet mellan unga och politiken måste minska. Därför startar vi uppropet Större Demokrati, ungdomsrörelsens gemensamma plattform som ska få Sverige att våga ta nästa steg i den demokratiska utvecklingen genom att stärka ungas roll i den representativa politiken. 

Tillsammans representerar vi över 650 000 unga och vårt krav är enkelt: att svenska kommuner, Östergötlands inräknat, tar ställning för en testverksamhet där 16- och 17-åringar får rösta i kommunalvalet. 

Samtidigt som kvinnor fick rösträtt för 100 år sedan var många fortfarande exkluderade från demokratin. Till exempel personer under 23, de som var försatta i konkurs, hade en intellektuell funktionsnedsättning eller hade dömts för brott. 

Under 1900-talet har vi i omgångar gjort demokratin större och idag har vi svårt att förstå vår tidigare trångsynthet. Sanningen är att demokratin aldrig varit statisk – den utvecklas, utvidgas och moderniseras i takt med att världen förändras.

Idag är unga mer engagerade i samhällsfrågor än någonsin. Vi ser det i såväl forskningen som i globala rörelser som Fridays for Future och Black Lives Matter. 

Unga driver förändring, står på barrikaderna och tar ansvar för vår gemensamma framtid. Men deras engagemang utestängs från den representativa demokratin. Unga mellan 18–29 år är den grupp som är mest underrepresenterad på alla nivåer i politiken.

Många kommuner har akuta brister när det kommer till ungas inflytande. Enligt MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och SKR (Sveriges kommuner och regioner) för var tredje kommun och region inte dialog med unga vid några beslut. Fyra av tio kommuner uppger att de är osäkra på om unga har en faktisk påverkan på beslutsfattandet. 

De vanligaste invändningarna mot att låta unga rösta har motbevisats gång på gång i forskningen. Det finns ingen väsentlig skillnad i mognad mellan en 16- och en 18-åring. Unga är lika intresserade av samhället som andra. 16-åringar röstar inte mer extremt. Dessutom får 16-åringar starta företag, jobba heltid, betala skatt och är straffmyndiga. En sänkt rösträttsålder matchar kraven med inflytandet. 

Erfarenheter från bland annat Skottland, Österrike, Tyskland och USA visar att 16- och 17-åringars rösträtt har lett till att demokratin har vitaliserats genom att valdeltagandet ökat och fler uppvisar ett intresse för politik och samhällsfrågor.

I remissvaren till Demokratiutredningen 2016 var hela 25 kommuner positiva till att testa kommunalval från 16 års ålder, däribland Motala. 

För att en testverksamhet ska kunna ske behövs två saker – att fler kommuner begär att få inleda testverksamhet, och att riksdagen därefter ändrar kommunallagen. Men allt börjar med kommunerna.

Östergötlands kommuner har nu chansen att gå i bräschen för en livsviktig demokratisk fråga. Vi vill se er vara modiga och ta ställning för en demokrati som inkluderar unga. Vi har varit modiga förr, låt oss vara det igen. När kommer ni agera?