Grävmaskinisten Åke tittar på när Roger med inlevelse visar upp en bit bränd mark som grävts fram.
Skogsdungen som ligger vid Konstruktörsgatans norra ände och är granne med Bäckskolan är inhägnad sedan en tid tillbaka. Anledningen är att kommunen tagit fram en detaljplan där nybyggnation av förskola, vårdboende och idrottshall ingår. Att området är inhägnat beror på att det nu sker en arkeologisk förundersökning innan man kan gå vidare i arbetet.
– Här grävdes det i början av 60-talet, så vi vet sedan tidigare att här är ett gravfält, säger arkeologen Roger Lundgren.
Han pekar bort mot husen på Konstruktörsgatan och förklarar att det mesta, bokstavligt talat, ligger begravt under husen som står där idag.
Tillsammans med arkeologkollegan på Östergötlands museum, Anders Olofsson och grävmaskinisten Åke Gustafsson, undersöks området i två veckor. Tanken med förundersökningen är att skrapa på ytan och ta fram beslutsunderlag för Länsstyrelsen och kommunen. Trots tidigare utgrävningar gör de nya fynd.
– På 60-talet grävde man helt för hand. Det vi gör nu är att kolla mellan gravarna för att se om någonting finns kvar och det har det visat sig att det gör. Så här långt har vi hittat tre stensättningar till, någon eldplats och en del brända ben, säger Roger Lundgren.
Han förklarar att begreppet grav är lite missvisande i dessa fall.
– Man får tänka som att en kyrkogård är en grav. En grav här kan innebära ett hål i marken där man kremerat och lagt ner en kruka eller urna och kanske lagt en sten över.
Roger och Anders säger att platsen verkar ha använts från någon gång efter Kristi födelse till 900-tal ungefär. Då byggdes ofta stensättningar där det kan ligga så kallade brandgravar. Än idag går det tydligt att se att marken eller stenarna är svarta av eldarna.
Roger med benrester ihop med en bit kol i sin hand.
Är det inte svårt? Ni har ju så stora områden att undersöka.
– Jo det kan vara som att leta efter en nål i en höstack ibland. Vi vet ju inte förrän vi grävt, säger Roger innan Anders flikar in.
– Man kan se i terrängen. Till exempel på höjder finns det ofta bosättningar och gravar. Sen finns det ju många undantag, men man får någon slags känsla för det där.
De båda arkeologerna är överens om att identifierbara föremål är extra kul att hitta. Gärna som går att datera.
– Man hittar i stort sett aldrig ben från en hel människa i en grav, är det inte bränt är det oftast bara vissa ben, säger Roger.
Arkeologerna Roger Lundgren och Anders Olofsson. Tillsammans med grävmaskinisten Åke Gustafsson. Här vid en av de framgrävda stensättningarna.