ââVi har designat nanokomponenter som skulle kunna hĂ€rma hjĂ€rncellernas funktion och sedan har vi byggt ett nĂ€tverk av dem som kan kommunicera, sĂ€ger forskaren David Winge vid Lunds universitet.
Förhoppningen Àr att kunna hÀrma binas enkla och energisnÄla sÀtt att navigera. Dessa nÀtverk i miniatyr skulle exempelvis kunna anvÀndas i drönare eller robotdammsugare.
Att bin har lÄngt fÀrre hjÀrnceller Àn mÀnniskor har underlÀttat kartlÀggningen av deras hjÀrnor. Biet anvÀnder solljuset som en kompass och har dessutom konstant koll pÄ hur snabbt omgivningen passerar förbi under en flygtur.
Uppdaterar riktningen
ââVet biet alltid i vilken riktning det flyger, och med vilken hastighet, sĂ„ kan det spara den informationen och hitta tillbaka. De minns inte hur de har flugit, men för varje bit de har flugit kan man sĂ€ga att de uppdaterar riktningen hem, förklarar David Winge.
Han har medverkat i en pilotstudie som gjorts vid universiteten i Lund och Edinburgh, dÀr man tittat nÀrmare pÄ hur en kopia av den hÀr orienteringsmekanismen hos bin skulle kunna byggas.
Totalt handlar det om ett 40-tal olika hjÀrnceller vars funktion ska kopieras i nanokomponenter, som sedan placeras ut i ett nÀtverk. Komponenterna ska kunna ta emot tvÄ olika signaler, jÀmföra dem och skicka ut en ny signal.
Lite energi
ââOm man anvĂ€nder nanostrukturer pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet som vi har gjort, sĂ„ blir de vĂ€ldigt smĂ„. Och Ă€r de vĂ€ldigt smĂ„ sĂ„ förbrukar de lite energi ocksĂ„.
Ăn sĂ„ lĂ€nge finns modell och berĂ€kningar, nu hoppas forskarna kunna fortsĂ€tta bygga pĂ„ bihjĂ€rnekopian i ett laboratorium. David Winge ser en stor potential.
Om man lyckas bygga nÀtverk som pÄ det hÀr viset kan navigera kan de kanske i förlÀngningen utvecklas vidare till det han kallar beslutsfattande nÀtverk.
ââDen hĂ€r typen av nĂ€tverk skulle inte bara behöva vara fokuserade pĂ„ just att navigera utan det hĂ€r skulle man kunna överföra till andra uppgifter ocksĂ„. Det handlar om att ta emot och bedöma och vikta olika signaler, att ta beslut.