"Man märkte att vissa elever tappade lusten helt"

Distansundervisningen på gymnasiet fick snabbt vissa elever att ge upp, säger Anton och Frida på Berzeliusskolan. En del kurser har inte kunnat genomföras, gymnasiearbetena påverkades, och nu hänger frågan om framtiden lös. Så beskriver de sin sista tid på gymnasiet.

När man är på plats i skolan lär man sig snabbare, konstaterar Anton Beiron. När man tar emot undervisning på distans går inlärningen långsammare men lärarna vill hålla sitt vanliga tempo och det har gett känslor av stress.

När man är på plats i skolan lär man sig snabbare, konstaterar Anton Beiron. När man tar emot undervisning på distans går inlärningen långsammare men lärarna vill hålla sitt vanliga tempo och det har gett känslor av stress.

Foto: Victor Bomgren

Linköping2021-05-31 06:30

Gymnasieutbildningen blev inte som de hade föreställt sig. När Anton Beiron och Frida Tinglöf gick i tvåan på Berzeliusskolan, våren 2020, kom det första beskedet om att gymnasierna skulle övergå till distansundervisning.

– Då trodde jag att vi skulle vara borta från skolan någon månad kanske och sedan skulle allt vara som vanligt, säger Frida Tinglöf.

Det mesta blev inte som vanligt. Distansundervisningen drog ut på tiden. Snabbt märkte Anton och Frida två saker: De elever som haft svårare för något ämne tidigare tappade nu fart och gav upp. 

– Man märkte att de som låg på gränsen för godkänt i ett ämne tappade lusten helt, säger Anton.

De märkte också att inlärningstakten är snabbare i skolan än när man tar emot undervisning på distans – man lär sig långsammare, helt enkelt.

– Trots att det var undervisning på distans så tuggade lärarna på i sitt vanliga tempo. Men inlärningstakten som man har som elev hemma är inte alls densamma så vi gick inte i takt, säger Anton.

Har du känt dig stressad över det?

– Oh ja. Mitt exempel är samhällskunskap, där var jag inte så bra förut och det har inte gått särskilt bra under distansundervisningen.

undefined
Det är inte så lätt att hålla avstånd i skolan, konstaterar Anton Beiron och Frida Tinglöf. De tycker om att vara tillbaka i skolan för platsundervisning på heltid, men funderar ändå på smittspridningen.

Frida och Anton säger att de generellt förmodligen ligger över genomsnittet i sina studier, men Frida konstaterar att distansundervisningen ställde höga krav på studiemoralen – och har tagit tid och energi.

– Man måste plugga mycket utanför skoltiden. Det är svårare att lära sig genom skärm eller att läsa text. Man måste ha mycket självdisciplin, säger hon.

Båda har även fått sina fritidsaktiviteter inskränkta. Frida dansade lindyhop flera gånger i veckan, Anton var aktiv i scouterna, inom kyrkan och hade just börjat prova kampsport, men allt ställdes in. Då blev det mer tid till studierna kan man ju tycka – men utan påfyllnaden av roliga fritidsaktiviteter kändes studierna tunga.

– Jag får så mycket energi och glädje av att dansa, säger Frida.

På Berzeliusskolan studerar elever på högskoleförberedande program. Program på andra skolor med praktiska utbildningar har drabbats hårt men även på Berzan har många elever påverkats av inställda kurser eller kurser där delar av innehållet inte har kunnat genomföras. Redan under årskurs två hamnade Anton, Frida och många av deras studiekompisar på efterkälken i vissa kurser.

– Vi har kunnat ta igen en del men skadan är ju skedd, säger Anton.

Gymnasiearbetena, det stora projektarbete som alla treor ska göra, påverkas också genom att vissa praktiska moment inte kunnat genomföras. Lärarna har inte heller mått bra av distansundervisningen, har Frida och Anton noterat.

– Man kunde ju tro att de skulle tycka det var skönt att jobba hemifrån. Men de har varit tacksamma när vi fick gå tillbaka till undervisning på plats i skolan, säger Anton.

undefined
Slutbetygen kommer förhoppningsvis att se bra ut, men de kommer inte att bli så bra som om distansundervisningen aldrig ägt rum, säger Frida Tinglöf.

Sedan påsklovet undervisas alla gymnasietreor i Linköping på heltid på plats och ettor och tvåor turas om att vara i skolan. Den 11 juni tar Frida och Anton studenten. De hoppas att slutbetygen ska bli bra – men de vet att betygen inte kommer att se ut som de skulle gjort om distansundervisningen inte ägt rum.

– Mitt meritvärde kommer bli okej ändå, men det blir inte det där lilla extra som jag egentligen hade kunnat prestera, säger Frida.

Vidarestudierna som tidigare kändes självklara har de nu fått ompröva. Frida hade tänkt resa med en kompis och sedan plugga på universitetet. De säger som flera andra gymnasieelever som vi har pratat med: Vem vill börja en högskoleutbildning på distans? Båda överväger en utbildning på folkhögskola, där man bor på internat och får en mer naturlig tillhörighet till klassen.

– Det känns inte särskilt rättvist att våra slutbetyg ska jämföras med andras när vi söker högskoleutbildningar. Våra corona-betyg mot deras, säger Anton.

undefined
Gymnasievardagen blev något annat än det som Frida Tinglöf tänkte sig när hon började sina studier.

Även om varken Frida eller Anton uppskattar undervisning på distans så finns det lärdomar som lärare och skolor kan dra av det som ändå varit bra, tycker de. Ett sånt exempel är inspelning av lektioner och föreläsningar. Nu finns teknik och erfarenhet att luta sig på:

– Det är en sak som jag hoppas att skolorna fortsätter med, för det underlättar för elever som varit sjuka eller borta av nåt annat skäl att ta igen undervisning i efterhand, säger Anton.

När skoldagen är slut ska studierna ofta fortsätta hemma. Det kan vara tufft, och det har inte blivit lättare av att roliga fritidsaktiviteter sattes på paus under pandemin, beskriver Frida Tinglöf.
När skoldagen är slut ska studierna ofta fortsätta hemma. Det kan vara tufft, och det har inte blivit lättare av att roliga fritidsaktiviteter sattes på paus under pandemin, beskriver Frida Tinglöf.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!