Den hårda samtalstonen är ett hot mot demokratin

Den senaste tiden har ledande politiker ur olika politiska partier och konstellationer i Linköpings kommun visat på omdömeslöst uppförande i sociala medier och tidningar.

När vi förtroendevalda riktar hat och hot mot varandra står det samhället dyrt, skriver kommunalråden.

När vi förtroendevalda riktar hat och hot mot varandra står det samhället dyrt, skriver kommunalråden.

Foto: Naina Helén Jåma/TT

Insändare2021-03-02 06:35
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Glåporden har haglat och brösttonerna varit höga. Vi anser att gränsen är nådd.

Grunden för folkstyret är att det finns folk som är beredda att åta sig uppdragen i fullmäktige, styrelser och nämnder i kommun och region och även i andra sammanhang. 

Vi behöver dem som är beredda att slita med budgetar, detaljplaner, regelförändringar och andra politiska överväganden. 

Ett särskilt ansvar åvilar oss som fungerar som en sorts föredöme i samhällsdebatten. 

Politiska och ideologiska skiljelinjer ska debatteras och synliggöras. Men förtroendevalda bör använda de vassaste replikerna och hårdaste orden med sans och måtta. 

Om allt färre engagerar sig – eller de enda som orkar kandidera är människor med pansarhud – så försvagas demokratin.

Företrädare för nästan alla partier har de senaste veckorna uttryckt osakliga överdrifter eller ställt sig bakom andra när de gjort samma sak.

Vissa politiker sticker ut. Alla folkvalda är medvetna om vilka som inte klarar av att föra ett vuxet samtal. 

VI har ett gemensamt ansvar att agera på det. När vi förtroendevalda riktar hat och hot mot varandra står det samhället dyrt. Hur många vill eller orkar engagera sig när det offentliga samtalet består av missförstånd och snedvridningar? 

Det är inte bara förtroendet för enskilda politiker som står på spel, utan förtroendet för den faktiska sakpolitiken i allmänhetens ögon. Skärpning!