Svar till ”Vi värnar vår kommun” och ”M står bakom planförslaget för Mantorp” (17/5).
I Mjölby jämställer man dessa intressen med åkermark för matproduktion, och anser att den kan prioriteras – eller avskaffas.
Men finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat för att få bo i villa istället för lägenhet? Eller för att kunna köra fort på breda vägar? Nej, jag tror inte det, och då bör åkermark faktiskt inte ”avvägas” på samma sätt som andra intressen.
Skulle vi kunna importera ännu mer mat från andra länder? Men åkermarken krymper även där, och befolkningen ökar även där. Det kan hända att vi fortsatt har större köpkraft och kan lägga beslag på deras mat – men är det etiskt att prioritera bort maten för andra människor? Och tänk om vår köpkraft istället skulle bli mindre än Kinas?!
Klimatförändringen är en joker i leken här. Den kan ge ökade flyktingströmmar om stora delar av världen blir obeboeliga på grund av hetta som vissa prognoser säger. Då kanske vi får räkna med att försörja många fler i vårt land.
Den andra möjliga följden av ett förändrat klimat är minskad skörd per hektar. Det blev halv skörd i det svenska jordbruket torrsommaren 2018. Och trenden säger att vi går mot allt fler heta, torra somrar.
Ibland undrar jag om våra beslutsfattare vet att det inte går att flytta goda åkerjordar på samma sätt som man flyttar en fabrik eller en bostad? Jag har odlat grönsaker för husbehov på flera ställen med olika jordmån. Då blir det tydligt att med samma väder, samma händer och samma kunskaper får jag radikalt olika stor skörd på olika typer av jord. Den bästa åkermarken är helt enkelt en unik naturresurs och den kan inte bara grävas fram på beställning eller flyttas till annan plats.
Ett enkelt sätt att se vad skillnader mellan olika jordar innebär är att på en karta se hur tätt stora herrgårdar och slott ligger i Östergötland med vår bördiga jord. Jämför sedan med Småland eller Bohuslän. Där blev det inte så stor avkastning att det kunde försörja arbetare som byggde lyxbostäder istället för att slita för brödfödan på steniga åkerplättar.
God åkerjord kan försörja många människor, och magra marker ger i bästa fall en överlevnad för några få. Den goda jorden måste vi bevara för att försörja de människor som vill ha mat att äta – jag förutsätter att det faktiskt är varenda människa på hela jorden.
